Harvard är inte representativt. Precis som flera europeiska länder har USA stora problem med segregation. Faktumet att över tio procent av de svarta männen under 30 år sitter i fängelse berättar om den socioekonomiska verkligheten utanför Harvards skyddande brownstone-murar.
Däremot är Boston urtypen för en plats som attraherar vad Florida kallar för den kreativa klassen. Hans forskning visar att det varken är staten eller näringslivet som driver ekonomin framåt. Ekonomin drivs av individer, vars idéer står för en växande tredjedel av USA:s arbetsmarknad.
Den kreativa klassen innefattar allt ifrån datanördar till designers. Gemensamt för medlemmarna är att de försörjer sig på tankearbete. Arbetsuppgifterna handlar inte om att utföra andras idéer, de handlar om att förädla sina egna. Om idéutvecklingen sker inom ramen för ett företag eller som frilans har sekundär betydelse.
Primärt är att den kreativa klassen nästan uteslutande hittas i områden med hög toleransnivå. Amerikanska regioner som profilerat sig med ett avslappnat förhållningssätt till bohemer och bögar har fått starkast ekonomi. Inte för att branschen för transexuella gatumusikanter i galaklänning är växande – utanför för att talanger i alla kategorier attraheras av fria miljöer.
Det är ingen slump att Silicon Valley ligger utanför San Francisco, eller att Boston är en stad proppad med Starbucks. Det är heller ingen slump att kreativiteten i Köpenhamn sjunker och att Sverigedemokraterna är starka i områden med traditionella strukturer på arbetsmarknaden.
Alla som vill förbjuda slöjor i offentliga miljöer skulle må bra av att besöka Harvards bokhandel.
KRÖNIKA: Bokhandlaren i Boston
Teknik, talang och tolerans. När jag förra veckan besökte universitetet Harvard var det lätt att tänka på kulturgeografen Richard Florida. Bakom disken i den studentdrivna bokhandeln stod en tjej med slöja. Nästan hälften av studenterna på campus har sitt ursprung i Asien.
Så jobbar vi med nyheter