Krönika: Ett bråddjupt glas av kristall

”När Jörgen ser tillbaka på det här om några år kommer han att kunna betrakta det som en storm i ett vattenglas.”
Jag tror att det är betydligt värre än så. Detta handlar om symboliken i att en folkvald politiker köper en dyr kristallkrona när verksamheten i övrigt tvingas lappa och laga på det de har. För många är detta urtypen för pampfasoner. Makthavarens agerande står i bjärt kontrast mot de påbud som riktas till de underlydande.
Som Sörmlands Socialdemokraters främste företrädare borde Hans Ekström nog ha erkänt att det inte ser snyggt ut. För om detta är en storm i ett glas, så är glaset av kristall och dessutom bråddjupt. Man kan förlora mer än man anar. Det är förödande för trovärdigheten. Åtminstone på kort sikt.

Skandalen skakar garanterat Socialdemokraterna mer än vad de ger sken av utåt. Koalitionskamraterna i Miljöpartiet och Folkpartiet håller som synes knäpptyst och det är anmärkningsvärt få tunga S-namn som tar landstingsrådet i försvar. Några gör det, Hans Ekström är alltså en. Statsvetaren Stigbjörn Ljunggren (S) är – lite överraskande – en annan. På Jörgen Danielssons blogg berömmer Ljunggren honom som en politiker som inte ”viker sig för det populistiska slöddret”.
Den slutsatsen delar inte jag.
Landstingspolitiker ska ha bra förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag. De ska ha bra och ändamålsenliga lokaler. Med detta kommer också krav på ansvarskänsla. De ansvariga ska hantera skattebetalarnas pengar på ett ansvarsfullt sätt och prioritera det som är viktigt. Precis det som gäller för alla anställda.
Det är detta som det i grund och botten handlar om: ansvarskänsla, omdöme och trovärdighet.