Centerpartiet, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna skrev under uttalandet med S+MP+FP-majoriteten för att de vill visa att de riktar sin kraft på vårdfrågor och inte arvodesutredningar. Som småpartier har de ett akut behov att ses som konstruktiva krafter. Ändå blev det fel.
Budskapet gick fullständigt förlorat, inbakat i ett utspel som säger till väljarna att det är dags att lägga locket på i debatten om arvoden. Det fria meningsutbytet förtjänar större respekt än så.
Den senaste tidens landstingsdebatt har utan tvivel visat upp en landstingsledning på motoffensiv. Tyvärr har där partipolitik och oberoende tjänstemannauppdrag blandats på ett djupt problematiskt sätt. I mötet med politiken måste administrationen kunna stå rakryggad, inte vara nickedocka.
Om landstingsledningen har tagit till sig ny kunskap för skattepengarna, är det förhoppningsvis insikten om att modern kommunikation kan ske på en mängd olika sätt, i olika forum. Det är fritt fram att välja hur och var man framför sina budskap. Men man kan inte slå fast hur mottagaren ska tolka och reagera på det som sägs.
Förmågan till kritiskt tänkande är guld värd i alla sammanhang – oavsett om man läser lokaltidningen, officiella hemsidor eller vad någon förmedlar via Facebook och Twitter.
Finessen med sociala medier är att det inte finns någon automatisk rätt till sista ordet, i någon debatt. Att då som politiska företrädare ställa krav på största möjliga tyssssssstnad från medborgarna, avslöjar enbart en omodern och bakvänd syn på kommunikation.