Varför vaknar jag upp på morgonen och upprepar orden ”Mucky, ducky, mucky ducky, mucky ducky” repetitivt.
Varför lägger jag fram lunchmaten på bordet utomhus och glömmer sedan bort att plocka med dem i bilen på väg till jobbet. Den får sedan ligga i solen och regnet hela dagen.
Varför lägger jag de smutsiga sockarna i toaletten i stället för i tvättmaskinen bredvid med visserligen ett liknande uppfällt lock?
Varför är jag alltid försent ute och får skynda till möten?
Varför glömmer jag alltid bort att köpa det som egentligen står högst upp på inköpslistan den dagen vilket tvingar mig att gå tillbaka in i affären igen och igen och igen?
Varför kommer jag ihåg hårborsten först när jag öppnar handbagaget på resan, vilket i sin tur generar en hel uppsjö hårborstar som aldrig följer med på nästa resa ändå?
Varför lär jag mig aldrig att en fastspänd Rusty inte är en fastspänd katt, utan en lös sådan efter några minuter? En tvist och ett ryck och han har ålat sig ur selen.
Varför lär jag mig inte heller att en fritt strövande sköldpadda är försvunnen om man vänder bort blicken en halv minut?
Varför kan jag aldrig ta på mig rätt skodon för rätt promenad? Gummistövlar då det är 30 grader varmt, finskorna när det just har regnat.
Varför blir jag nojig och måste gå tillbaka till köket tre gånger och kolla om spisen, luftrenaren som drivs med ånga och diskmaskinen har stängts av just i den ordningen också?
Varför glömmer jag bort/skjuter upp att skicka det där viktiga födelsedagskortet? Det kan ligga färdigskrivet och frankerat hemma en vecka efter bästföre-datum.
Varför känner jag efter lite extra innan det första träningspasset i veckan, precis som om jag letade efter ett giltigt skäl att dra mig ur det hela?
Varför är jag bedrövlig på att fullfölja pysselidéer? Och om jag avslutar något ser det alls inte ut som förlagan jag försökt kopiera. Ingen Ernst Kirchsteiger helt klart.
Varför har jag gröna fingrar när det kommer till en viss typ av växter, men så snart som jag köper en fjärilsbuske och planterar den i trädgården så dör den? Det spelar ingen roll var jag planterar den, så det är inte läget som det är fel på.
Varför kommer jag aldrig till skott när det är dags för höst- och vår rengöring? Jag drar benen efter mig, men när jag väl kommer i gång så är det ju något jag gillar.
Varför börjar jag inte rida igen? Jag tyckte ju om det när jag höll på och det var ju ganska länge sedan jag gick omkull med senaste hästen jag red.
Varför började jag skriva den här krönikan? Varför, varför, varför...?