Inget som Ryanair gör, eller inte gör, bör förvåna. Ändå var i alla fall jag oförberedd på veckans annons i en liten större morgontidning.
Ur vattnet kom en kvinna i minimala badkläder. Mitt i ryssvintern levererade Ryanair en sjöjungfru med sug i blick. Komplett utrustad med grodfötter och snorkel.
På den sexistiska reklamfronten intet nytt. Omotiverat lättklädda kvinnor i annonser för tandkrämer, för tvättmaskiner och för tv-spel är så vanligt att jag inte ens orkar bli upprörd. Det mest upprörande är att reklamen fungerar. Det är vårt eget fel. Inte annonsörernas.
Om det inte varit för en liten, liten detalj längst ner i vänstra hörnet skulle Ryanair-annonsen bara vara en i raden av reklamer, som anspelar lika mycket på sex, som på varan någon är tänkt att köpa. Kruxet är att den lilla detaljen var Nyköpings varumärke.
Kommunen har ett marknadsföringsavtal med Ryanair. Några i kommunhuset slog sina kloka huvuden ihop och insåg att flygplan som flyger kors och tvärs över Europa är reklamytor.
Så långt, så gott. Däremot kan man kanske tycka att pr-korpralerna borde haft lite bättre koll på Ryanairs marknadsföring. Inte minst när samarbetspartnern pryder en 80-tals doftande bikiniposter med stadsvapnet.
Först Inga Lindström, sedan en pinuppa i vattenbrynet. Om så bara en bråkdel av tyskarna köper stereotypbilden av den svenska kvinnan, har vi lite objektifiering att jobba med även i vårt lokalsamhälle. Att bikinin är ett trevligare klädesplagg än burkan är ingen ursäkt.