I stället för att bygga ett sandslott åt skattebetalarna urholkar Den nya majoriteten rättvise- och frihetsbegreppet. Och till råga på allt befinner sig den politiska debatten på dagisnivå.
Senast i raden av sexårsagitatorer är Kristdemokraternas oppositionsråd Marie-Louise Forslund Mustaniemi. Forslund Mustaniemi upptäckte i veckan att landstingets anställda inte kan läsa hennes personliga blogg. Oppositionsrådet svarade genast med att kasta grus i ögonen på sina politiska motståndare.
I sin blogg skriver Marie-Louise Forslund Mustaniemi att ”den enda slutsatsen jag kan dra av detta är att Den nya majoriteten bedriver politisk censur”. Anklagelsen är inte bara ansvarslös. Den är fullständigt grundlös. Om finanslandstingsråd Jörgen Danielsson (S) gjorde något klart i samband med inköpet av sin kristallkrona var det att han inte uppskattar DDR.
Förklaringen till varför landstingets personal inte kommer åt Forslund Mustaniemis sida är att tjänstemännen infört ett filter på de största bloggportalerna. Nu lovar majoritetens informationsansvarige Fredrik Pettersson (S), i en replik till oppositionsrådet, att landstinget ska införa filter på fler bloggportaler.
Våra landstingspolitiker ägnar alltså en stor del av sin dyrbara, skattebetalda arbetstid åt sina bloggar för att kommunicera med väljarna. Men du som är anställd inom landstinget får inte ta del av deras åsikter. Politiken behåller politikerna för sig själva.
Sandlåda, någon?
KRÖNIKA: Största sandlådan i hela Sörmland?
Personligen trivdes jag aldrig på dagis. Blankpolerade golv och blodkorv gav mig kalla kårar. Allra värst var sandlådan. I grusgropen blev det allt som oftast bråk. Barnen som valde att skrika högst fick dels fröknarnas sympati, dels spaden. Däremot fick ingen ta med spann och spade hemifrån. Det var orättvist. Landstingspolitiken i Sörmland får mig ibland att tänka på den där sandlådan.
Så jobbar vi med nyheter