Hon känner till mina politiska åsikter, min brist på religiösa övertygelse, mina favoritlag i fotboll och att jag äter för mycket. Kort och gott. Min svärmor vet tillräckligt, för att bilda sig en uppfattning om vilken man hennes dotter gift sig med. Om jag skulle visa mig vara en skitstövel är mina handlingar enbart mitt fel. Däremot faller en viss skugga över mödrar som inte har en aning om vem deras barn lever med.
När dimmorna kring förra veckans händelser i Köpenhamn delvis har skingrats, kan vi dra en av två slutsatser om Helena Benaouda. Antingen är Benaouda en oengagerad mamma – eller så ljuger hon.
Den misstänkta hjärnan i terrorplanen mot Jyllands-Posten heter Munir Awad och far till Helena Benaoudas barnbarn. Hennes dotter greps, tillsammans med Awad, häromåret i Pakistan, och fick Benaoudas stöd. Ordföranden i Sveriges muslimska råd, levde med en av landets kända islamister i sin egen familj. Inga journalister ifrågasatte sambandet.
Nu finns inte längre något val. Har Benaouda känt till sin egen svärsons radikalisering? Om inte. Hur kan ordföranden i Sveriges muslimska råd inte märka när en familjemedlem radikaliseras?
Häromdagen skickade Helena Benouda ett pliktskyldig meddelande till pressen i vilket hon tog avstånd från alla former av extremism. Det är ett viktigt uttalande, som inte räcker.
Benaouda har varit en flitig gäst i debattsofforna under flera år; gång på gång, har hon slagit fast att hon aldrig hört någon uttrycka stöd för jihad i svenska moskéer.
Samtliga uttalanden bör ifrågasättas. Den som inte märker islamism i sin egen familj, är inte trovärdig i övrigt