Kunskap i fokus - inte klyftor

Igår var det Folkpartiets dag i ­Almedalen. På schemat stod ­ovanligt många arrangemang om skola och ­utbildning. Partiet har blivit så intimt ­förknippade med skolfrågor att det till och med fanns ett frukostseminarium på temat ”Folkpartiet - Sveriges nya enfrågeparti?”.

Övrigt2010-07-07 05:00

Att Lärarnas Riksförbund valde att släppa sin rapport ”rika barn lära bäst” bara dagen innan Björklunds dag är knappast en slump. Rapporten visar att skillnaderna i grundskolebetyg blivit allt större mellan barn med rika föräldrar och barn med fattiga föräldrar. Reaktionen från vänsterhåll var väntad. Allt skylls på privatiseringar och ökad valfrihet. De rödgrönas standardrecept är att vrida tillbaks klockan till tiden före friskolereformen.
Men tyvärr var det inte bättre förr.
För även om betygsklyftan har ökat är det tveksamt om elevermas faktiska kunskaper har följt samma väg. Det gamla systemet där varje betygssteg skulle ges till en viss andel elever innebar att skolor i arbetarklassområden i snitt satte lika höga betyg som skolor i rikemansområden, oavsett prestationer. Skillnader som berodde på inkomst underdrevs därför kraftigt. När målrelaterade betyg infördes 1997 började verkligheten göra sig synlig.
Samtidigt finns inget som pekar på att kunskapsklyftan ökat. Tittar man på högskoleprovet har skillnaderna tvärtom minskat något mellan olika socialgrupper.
Naturligtvis är det beklagligt att social tillhörighet överhuvudtaget ska påverka chanserna att lyckas i skolan, men faktum är att skolministern har betydligt allvarligare problem på sitt bord. Sveriges allt sämre placering på internationella topplistor över elevers kunskaper, de många avhoppen från gymnasiet och det stora antalet som helt misslyckas att få godkända betyg i kärnämnena är betydligt viktigare utmaningar att klara. Under de senaste tio åren har kunskaperna hos svenska elever gradvis försämrats, framförallt i teoretiska ämnen.
Alliansen har förstått betygens viktiga roll för att ge feedback till elever, men har tyvärr missat den stora bristen i dagens system, att kraven för att få såväl godkänt som mycket väl godkänt successivt har sjunkit över tid. Det är därför inte märkligt att eleverna siktar på en lägre kunskapsnivå än förut.
Men istället för att rikta in sig på för lågt satta mål har Alliansen valt att fokusera på antalet betygssteg och vid vilken årskurs man börjar ge omdömen.
Att inte ens Folkpartiet inte vill höja kunskapskraven är märkligt. I normala fall brukar ju de tycka om att ställa krav.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om