Kunskap ska alltid gå före taktik i skolan

Det är klart att skolan ska främja kunskap före taktik. Utbildningsminister Leif Pagrotsky försöker visa handlingskraft genom att stoppa de mest utpräglade så kallade taktikvalen i gymnasieskolan. Han borde inte finna politiskt motstånd i denna fråga, åtminstone inte från den borgerliga Alliansens sida. Att prioritera kunskap bör inte vara kontroversiellt. Det ska det däremot vara när Leif Pagrotsky och regeringen underlåter att hålla på kunskapskraven.
Gymnasieskolan befrias inte helt från taktik, men de mer uppenbara taktikvalen förlorar sin tyngd. Ett antal språk oklart vilka och matematik ska värderas högre vid antagning till högskolan jämfört med andra ämnen, enligt regeringsförslaget. Det ska alltså inte vara lika enkelt som hittills att välja lättare ämnen före svåra och få en betygsmässig fördel av detta. Denna taktiska valmöjlighet har varit så välkänd under lång tid, åtminstone på gymnasieskolorna, att det är anmärkningsvärt att åtgärder kommer först nu.

Men gymnasieskolans bekymmer varken börjar eller slutar med taktikvalen. Problemet, som gång på gång understryks när representanter från högskolevärlden kommer till tals, är att många elever inte har tillräckliga baskunskaper för att klara högskolestarten. Kunskaper som ska finnas där när eleven lämnar gymnasiet, tvingas högskolan i stället ägna värdefull tid åt för att etablera. Inte minst gäller främmande språk. Högskoleverket efterlyser skärpa krav för att kunna börja på högskolan. Men av rädsla för att skapa en något högre tröskel in i högskolevärlden underlåter regeringen att ställa krav på godkänt i svenska och engelska. Av de elever som idag går på högskolan och är födda 1980 saknar närmare 2000 godkänt betyg i antingen svenska A eller engelska A. Godkänt i dessa ämnen bör vara grundläggande för att komma in på högre utbildning, anser Högskoleverket.

Regeringen och samarbetspartierna gör tummen ned. Detta görs av ideologisk-taktiska skäl. Socialdemokraterna och vänstern tror att krav på godkänt i svenska och engelska gör det svårare för elever på yrkesförberedande linjer att komma in på högskoleutbildningar. Därför klingar det också ihåligt när Leif Pagrotsky talar om kunskap före taktik. I ena andetaget ska kunskaper i vissa viktiga ämnen värderas högre, i nästa avfärdas krav på godkänt i svenska och engelska för att komma in på högre utbildning. Det finns ingen linje i socialdemokratisk utbildningspolitik.
Olof Jonmyren