Kyrkan och sanningen
Ord kan manipuleras. Då är vi illa ute, skrev pastor Kjell Wiklund i SN 5/8 i ett krav på en humanare flyktingpolitik.
För 20 år sedan meddelade FN att endast 5 procent av asylsökarna i Västeuropa hade flyktingskäl. För tio år sedan sade Anita Gradin (s) att migrationsströmmen innehåller flyktingar, men miljonerna är välståndssökare. Nyligen erkände Ilmar Reepalu (s) att det är fel att tala om flyktingpolitik.
Men det övertygar naturligtvis inte de goda krafterna, som fortsätter att sätta likhetstecken mellan flykting och välståndssökare, mellan ras och nationalitet (annars kan man inte beskylla meningsmotståndarna för rasism), mellan oligarki och demokrati, mellan fakta och fördomar, mellan asylmissbruksfientlighet och främlingsfientlighet, mellan ekonomiska skäl och humanitära allt för att manipulera enligt devisen att lögnen blir sanning, om den upprepas tillräckligt ofta.
Pastorn borde sopa rent framför den egna dörren. Men kanske är det acceptabelt för präster att genom ett fördomsfritt semantiskt trixande
dribbla med sanningen om det gynnar de goda?
Magnus Cappelin
Så jobbar vi med nyheter