Landsbygdsbanken blir till fredsmäklare
Fredspristagaren Muhammad Yunus idé om mikrolån utan säkerhet, är en teknik för att åstadkomma såväl förändring som förändringstryck underifrån. Men det kräver att de flesta låntagare i slutänden betalar tillbaka och att där finns ekonomisk kraft att garantera nya lån. Det bakomliggande budskapet, vilket den norska Nobelkommittén lyfter fram, är att även de fattigaste av fattiga ges en möjlighet att själva förändra sin vardag till det bättre. Återbetalningsgraden i Grameen Bank är i dag mycket hög.
De mest maktlösa i de fattigaste av miljöer är ofta kvinnor, ofta handlar det om samhällen utan tillstymmelse till jämställdhet. Med bankens så kallade mikrokrediter, som i mycket stor utsträckning går till just fattiga kvinnor, öppnas möjligheter till livskraft och företagande i miljöer där chanserna att förändra livsförutsättningarna är få och ytterst små. På så vis, vilket utrikesminister Carl Bildt påpekar, byggs grunden för en utveckling både ekonomiskt och politiskt mot ett mer välmående samhälle. Svenska Sida stöder ett antal så kallade mikrofinansprogram runt om i världen.
Fredspriset ger samtidigt ny uppmärksamhet till Muhammad Yunus kritik mot den rika världens biståndsverksamhet såväl som mot Världsbanken och Internationella valutafonden. Det är en kritik mot övertron på det storskaliga. Men det är fel att se det som en negativ syn på frihandel och marknadsekonomi. Dessa är nödvändiga faktorer för att på allvar lyckas att förändra.
Världens oroshärdar handlar närmast konsekvent om två problem, svår fattigdom och diktatur. Med sitt arbete för att stärka de ekonomiska möjligheterna i det lilla, har fredspristagaren hittat en av nycklarna till en bättre värld.
Med sin landsbygdsbank visar Muhammad Yunus att varaktig förändring sker bäst i många små steg och att det som byggs underifrån, mellan människor, står stadigast. Så skapas förväntningar om morgondagen i miljöer där så mycket annars upplevs som hopplöst. Med hoppet om morgondagen följer en allt starkare önskan om frihet och självbestämmande.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!