Att gynnas genom sänkt skatt är en våt dröm för varje särintresse och på senare år har den gott i uppfyllelse för allt fler. Städtjänster har fått RUT, byggarna har fått ROT och restaurangerna har fått sänkt moms. Därtill har förslag höjts om sänkt skatt för tjänsteföretag och ett RIT-avdrag för IT-tjänster. Till raden av förslag ska nu läggas ytterligare ett. Miljöpartiet vill att halvtrasiga prylar och kläder ska lagas istället för att slängas. Det ska ske genom skatteavdrag till skomakare, cykelreparatörer
Ambitionen är det inget fel på. Den som slänger en t-shirt med trasig söm tänker sällan på de miljömässiga konsekvenserna av att köpa nytt istället för att ta fram sylådan. Att tillverka en enstaka t-shirt i bomull kräver i snitt 4 100 liter vatten och 3 kilo kemikalier. Naturresurser i tillväxtländer är betydligt billigare än arbetskraft i Sverige. Att subventionera reparationer vore därför ett litet men välbehövligt steg för att utjämna denna obalans.
Samtidigt finns det också nackdelar med förslaget. Efter miljöpartistiska påtryckningar undersöktes frågan i den statliga utredningen SOU 2011:70. Då bedömde utredaren att en skattesänkning skulle få, som bäst, marginella positiva effekter men öka regelbördan och administrationen för både företag och myndigheter. Denna lärdom verkar Miljöpartiet inte ha tagit till sig.
1990 jublade politikerna åt ”århundradets skattereform”, som ersatte det myller av skatteregler som vuxit fram i Sverige med ett enkelt och tydligt system. Sedan dess har skattereformen urholkats år efter år med nya avdrag, skattesatser och undantag. Kanske finns det en gräns för hur många avdrag som kan införas innan de tappar i effekt. Det blir för krångligt.
Att den föreslagna skattesänkningen för reparationer enbart skulle sänka priset med tio procent lär inte heller bidra till dess effektivitet.
För att uppnå förändringar krävs istället ett värderingsskifte.
Tre femtedelar av de som anser sig vara miljömedvetna slängde förra året användbara kläder i sopsäcken, trots att det vore lika billigt att skänka dem till second handbutiker. Det visade en undersökning förra veckan. Slit och släng är en mentalitet som har mer med konsumtionsvärderingar att göra än ekonomiska kalkyler.
Vägen till förändring går inte via plånboken, utan genom folks attityder.