Enligt svensk tradition sker yrkesutbildning på skolor, inte på arbetsplatser. Det är på väg att förändras.
Utbildningsminister Jan Björklund (FP) presenterade i går ett förslag om nya lärlingsutbildningar. Ersättningen till företagen förstärks, elevens ersättning höjs. Senare kommer också ett lagförslag om vad ska ingå i en lärlingsanställning på ett företag.
Regeringen har länge letat efter rätt sätt att etablera en gedigen lärlingsutbildning. Försöksprogrammen har gett erfarenheter att bygga vidare på. Vi behöver ständigt söka efter nya vägar för att på bästa sätt utbilda unga och samtidigt möta de specifika behov som företag och arbetsmarknad har. Kalla det matchning, kalla det kompetensanpassning. Att vägra tänka i de här banorna är att göra många unga en otjänst och att skicka ett var god dröj till företagen.
Lärlingsanställningar ger företag handfasta möjligheter att säkra sin egen kompetensförsörjning, glappet mellan behov och att hitta personer med den kompetens som krävs kan minskas. För många industrier på mindre orter är det här en given möjlighet. Ibland kan det vara långt till skolorna men nära till potentiell arbetskraft.
Regeringen har lagt ned en del del prestige i arbetet med att få ett robust och uthålligt lärlingssystem på plats. Centern vill gå ett steg längre än regeringen hittills har gjort och öppna för gesällbrev enligt tysk modell, som en eftergymnasial utbildning. Det kan bli nästa steg.
Utbildning behöver inte begränsas till klassrum. Alla behöver inte gå på högskola. Alla ska däremot ha en rimlig möjlighet att hitta en utbildning som ökar chanserna till egen försörjning. Utan att för den skull tvingas att offra möjligheterna att förkovra sig vidare, senare i livet.