I en av Tessinskolans mest mögeldrabbade delar, naturvetenskapskorridoren, har en gymnasielärare precis avslutat sin lektion. I en närliggande sal sitter högstadieelever och studerar matematik.
Klassrummet där lektionen just har avslutas har inte förhöjda värden av mögel och det finns inte heller i lärarens arbetsrum. De salar som högstadieeleverna använder har normala värden – men inte övriga salar.
– Jag har jobbat här i 34 år och aldrig haft bekymmer, säger läraren.
Till skillnad från hans kollegor på Rosvalla, som flyttade dit redan när det första möglet upptäcktes, tar han hela uppståndelsen med ro. Han är inte nämnvärt kritisk mot kommunens agerande.
– Ingen har sagt ett pip på 34 år, säger han.
Men när samtalet kommer in på hans kollegor och deras rum, där förhöjda halter har uppmätts, medger han att eleverna klagat på att det luktat illa och har stor förståelse för att kollegorna flyttat.
► Läs mer:Mögel och bakterier i Tessinskolan
På VIP-hyllan på Rosvalla, ovanför isen, pågår en lektion. Eleverna sitter fokuserade och jobbar. I ett av rummen bredvid sitter två lärare och förbereder sina lektioner. De har valt att inte jobba alls på Tessinskolan.
– Nu kommer ni hit, säger en av lärarna, som tycker att SN borde ha ansträngt sig mer för att balansera rapporteringen.
Arbetsgivarens röst har varit för dominant i medierapporteringen, anser de, som upplever att det inte har framkommit att problemen startade nästan direkt vid skolstarten för flera lärare.
– Jag kände inget från början men sedan började det rinna i ögonen. Jag fick konstiga röda utslag, ont i huvudet och trötthet, ganska diffusa symptom, säger läraren som inte tog det så allvarligt på det, utan försökte bortse ifrån tecknen.
– Sedan insåg vi att det var flera som kände på det här sättet. Vi såg ett mönster och insåg att något måste vara fel, säger läraren.
Lärarna låg på för att kommunen skulle utreda problemen, men den mer omfattande provtagningen av mattor gjordes först i december och mögel hittades redan i oktober men då handlade det om ett lokalt problem, efter ett läckande avlopp som kommunfastigheter glömt att fixa, enligt rektor Cecilia Karlström.
– Redan från början av terminen har vi sagt att något inte stämmer. Det måste undersökas grundligt. Det är inte normalt att må så här, säger den ena läraren som är starkt kritisk till att det tagit så lång tid.
Rektor Cecilia Karström bekräftar att lärarna slog larm tidigt, men hon tycker ändå inte att processen fram till att analyserna var färdiga var lång – snarare tvärtom.
Men de symtom som lärarna beskriver, och med Omega färskt i minnet, borde inte kommunen ha tagit prover direkt?
– Jag var inte insatt i den processen (Omega) men vår process har rullat, tillsammans med skyddsombuden. Skulle du följa alla mejltrådar som varit tror jag det är svårt att hitta dötider i den, säger Cecilia Karlström, som också berättar att blodprover på medarbetare inte visat något problem med mögel.
Utöver kritiken om långsam process är lärarna mycket upprörda över att skolan fortfarande används för undervisning, och tycker att kommunen ska leta nya lokaler. De säger:
– Om det nu är så att vi har utvecklat en överkänslighet, när kommer våra kollegor och framför allt våra elever att göra det?