Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna närde vissa förhoppningar om en majoritet byggd på Allianspartierna och Miljöpartiet, men de trevarna ledde aldrig till något som liknade ett seriöst samtal.
Förvisso finns här personliga motsättningar och en historisk bitterhet i botten på den bägaren, men det är synd att man inte ens försökte finna någon framkomlig väg.
Det är uppenbart att Miljöpartiet och Folkpartiet trott och hoppats på ett gemensamt samarbete med Socialdemokraterna även efter valet. Varken MP eller FP straffades av väljarna för sitt samarbete över blockgränsen. Varje parti väljer den väg där man tror sig få igenom mest av sin politik.
Men eftersom Folkpartiet i regionförbundet ingår i Alliansgemenskapen bör det samtidigt finnas anledning för de fyra partierna att samtala om framtiden. Har man något gemensamt fotfäste i regionfrågorna eller inte? På vilket sätt bör det i så fall återspeglas i Landstinget Sörmland? Utan gemensamma intressen blir det orimligt att samverka.
Landstinget ser ut att gå mot ett överskott. Ett välkommet sådant. Men det innebär tyvärr inte att allt är frid och fröjd. Utvecklingen inom landstingsekonomin måste följas noga. Här får Folkpartiets Thomas af Bjur något verkligt handfast att ta tag i sin roll som landstingsråd för hälso- och sjukvårdsfrågor – och där det gäller att visa färg tämligen omgående.
Underskotten inom hälso- och sjukvårdsnämnden är landstingets akilleshäl. När signaler nu kommer om att landstingsledningen tvingas skjuta till åtskilliga miljoner för att verksamheten inte klarar sig inom budgetramarna, finns det skäl att återigen peka på landstingets erfarenheter av tidigare skattehöjningar.
Det såg då ut som om landstingets ramar hade blivit vidare, men ganska snart hade kostnadsutvecklingen visat sig äta upp vartenda öre. Raskt var landstinget tillbaka på ruta noll igen, och risken för att nya skattehöjningar ökade markant. I bakgrunden finns nu även en pensionsskuld och ett omfattande investeringsbehov att ta hänsyn till.
En ansenlig del i, eller till och med hela landstingets överskott är i dag de medel som regeringen har skjutit till. Missar man dessutom pengarna från kömiljarden blir det ett dyrköpt misslyckande.