Låt oss inte ängslas
Årets jultal lyfte fram samhällsfrågor med en mycket bred politisk enighet kring. Alltså, arbetet för en bättre miljö och för ett samhälle där integration är något naturligt. Men Carl XVI Gustaf bidrog också med lite skärpa: Ibland blir vi ängsliga av förändringar men jag ser förändringen som en spegling av den värld vi lever i. Att välkomna förändringen och låta blandningen av kulturer och erfarenheter berika våra liv och vår samhällsgemenskap är vår enda väg framåt.
Han pekade på hur invandringen under historiens gång lyft det svenska samhället mot framtiden. Vallonerna på 1600-talet och inflödet av konstnärliga talanger från bland annat Frankrike under slutet av 1700-talet var de exempel som lyftes fram. Han sade inget om kungliga ätter från Frankrike i början av 1800-talet, men denna invandring var en del av Sveriges långsiktiga omvandling från döende stormakt till modern demokrati.
Öppenhet handlar inte bara om invandring, utan också om inflöde av idéer. All förändring är ingalunda av godo, men mottaglighet för nya lösningar och lärdomar är en av de egenskaper som räddar ett samhälle från att gå under. Kungen använder ordet ängsligt och sätter fingret på det år som snart är till ända. 2007 var överdrivet ängsligt, med bristande tilltro till egen förmåga.
Gamla spöken går igen. Den svåraste svenska utvecklingsprocessen av i dag är att våga utmana sådant som tas för givet, det som verkade fungera. Sveriges omvandling från storindustriell nationalstat till en ekologiskt högteknologisk och öppen europeisk demokrati pågår för fullt. Det gamla industrisamhällets system är stela, vissa delar är passé, annat kan fortfarande uppgraderas.
Sverige 2007 är inte detsamma som 1976. Sverige 2008 kommer att vara väsensskilt från Sverige 1995. Det är inte mycket att ängslas över, utan mera hoppas på ändå.
Så jobbar vi med nyheter