Lättsmält och flyktig skärgårdsthriller
svenska mysdeckare där läsaren tillåtits att känna igen sig och grotta ner sig i de trygga huvudrollerna Patrik och Erica. Men nu öppnas en avgrund när deras värld krockar med dokusåpans i den lilla orten Fjällbacka. En misstänkt bilolycka och ett brutalt mord på en dokusåpakändis får känslor att svalla, kvällspressen att frossa och helvetet att bryta loss. För här staplas bortträngda trauman på grava psykoser hos människor som du ändå aldrig får komma under huden på. Det blir en brutal krasch ner i diket.
Läckbergs trovärdiga och sympatiska huvudpersoner krisar i sitt förhållande till varandra och försvinner ut åt var sitt håll i periferin drunknar i arbete såväl som en krävande och kvävande hemmatillvaro. Det är då jag själv som läsare tappar taget om deras fingrar och ser dem falla.
Kontrasten blir smärtsamt skarp mellan just de huvudpersoner jag lärt mig tycka om så innerligt och alla de menlösa karikatyrer till människor som stormar stackars Fjällbacka med hejdlös fylla och silikonbröst i dokusåpevärlden. De blir inte mer än de trasiga själarnas parad otrovärdiga och stereotypa med mindervärdeskomplex. Det känns inte ens som att Camilla Läckberg känner något annat än ett överseende medlidande för dem. Jag börjar nästan skrika efter huvudpersonernas normalitet.
Trots att handlingen i Olycksfågeln fångar din odelade uppmärksamhet är den skruvad tre varv runt sin egen axel. Är du en van deckarläsare kommer du ändå att glo misstänksamt i rätt riktning två tredjedelar in i boken.
Men det är nu jag tar ett djupt andetag och ändå klargör att Camilla Läckberg har full potential att bli en av Sveriges bästa deckarförfattare. Hon måste bara hitta tillbaka till sig själv och skriva om människor som hon själv känner något för. Det är då hon gnistrar. Det är därför jag är så hård i min bedömning. För att det gör ont att bli besviken. Jag ville inte bara ha en thriller jag vill ha bakgrund och identifikation både hos mördare och utredare, jag vill skämmas bort med fullkomligt onödiga, underbara miljöbeskrivningar och uppleva allt.
Nu är det en deckare att sträckläsa en varm sommardag på en gräsmatta och sen glömma bort. Det är inte den sämsta investeringen du kan göra. Men jag ville ha en bok som gav mig mer. För att jag vet att Camilla Läckberg kan bättre.
Boel Bermann
Så jobbar vi med nyheter