Utbildningens roll i ett modernt samhälle går knappast att överdriva. Både ekonomin och demokratin mår bättre av medborgare som är intelligenta och kunniga. Samstämmig internationell forskning visar att en bra skola grundläggs av duktiga lärare. Något paradoxalt visar forskningen samtidigt att utbildning inte kan skapa duktiga lärare. Pedagogiska färdigheter är till stora delar en talang, snarare än en intränad färdighet. Det visar John Hatties analyser av närmare 800 metastudier om elevinlärning.
Med avstamp i denna forskning krävde Sydsvenska handelskammaren igår att det införs legitimationsprov för lärare. Därmed måste utbildade lärare bevisa sin faktiska skicklighet, samtidigt som personer utan formell utbildning får en väg in. Handelskammarens åsikt bygger dessutom på en egen undersökning, Stolthet och misströstan, som visar att lärarna värderar andra erfarenheter betydligt högre än sin utbildning.
Att skapa fler ingångar till läraryrket är bra, men ett legitimationsprov låter mest som onödig byråkrati. God pedagogik går inte att mäta med korta frågor och intervjuer. Dessutom löser det inte grundproblemet, att allt färre personer ser läraryrket som en attraktiv karriärväg.
Kraven för att komma in på lärarutbildningen sjunker och en stor del av lärarna är missnöjda med sitt yrkesval. Arbetsmiljön och lönen gör att närmare hälften önskar att de hade valt annorlunda. Kontrasten är stor mot grannlandet Finland. Där går det tio sökande på varje utbildningsplats och lärare är det mest attraktiva yrket bland ungdomar. Varför denna skillnad?
Lönen är en del. De bäst betalda lärarna i Finland tjänar cirka 50 procent mer än i Sverige. Men framförallt har lärarutbildningen en helt annan status. Breda ämneskunskaper och god pedagogisk förmåga gör de finska lärarna åtråvärda på arbetsmarknaden. Precis som advokater, ekonomer och jurister har de sällan några svårigheter att hitta jobb även utanför sin utbildade yrkesroll. Men i Sverige är både vägarna in och ut ur läraryrket för snäva.
Alla typer av lärarlegitimationer borde skrotas. Rektorer och skolpersonal besitter själva den bästa kunskapen för att identifiera och anställa personer med rätt kvalitéer. De som på allvar vill locka bättre lärare till skolorna borde istället fundera på löneläget och hur statusen för lärarutbildningen kan höjas.