Lingonen utmanar pastan

I varje fall om vi får tro jordbruksminister Eskil Erlandsson (C) som på sin vallfärd för ”Sverige – Europas nya matland” i går träffade avgångseleverna på Nyköpings hotell- och restaurangskola. Han blev hyfsat grillad på slutet. Det här är elever som kommer att jobba med mat i olika former och olika miljöer. De ville veta mer.

Regeringen och jordbruksministern har spänt bågen högt. Satsningarna ska utmynna i 10 000 nya jobb. Det kan låta som mycket, men det gäller att komma ihåg att närmare tio procent av arbetskraften jobbar med mat i någon form. Matföretagandet är alltså en viktig källa i det svenska näringslivet, om ni ursäktar ordleken.
Matlandet Sverige är en ambitiös satsning. Den inkluderar såväl utvecklingssatsningar inom jordbruket, på nya och fler förädlingsföretag, på matturism, på maten i exempelvis skolor och äldrevård samt satsningar på restaurangbranschen. Målet med det sistnämnda är att få fler högklassiga kockar av hög internationell klass.
– Det här, förstår ni, handlar om mycket stora pengar. Bara maten för turismen i Sverige omsätter 36 miljarder kronor om året, påpekar Eskil Erlandsson.
Han pekar på att de svenska bären, rennäringen och många av våra andra råvaror har kvaliteter som andra delar av Europa inte kan producera. Men när jordbruksministern kom in på djurhållning så var eleverna inte sena att ställa följdfrågor på påståendet: Men den där grisskandalen då? Hur hänger det ihop med matlandet?
Svaret var tydligt:
– Djur ska skötas. Det är ägarens förbannade ansvar. Rötäggen ska sättas dit! Det är därför vi har en hård djurskyddslagstiftning – både vad gäller regelverk och straffen för dem bryter mot den, svarade jordbruksministern.

Det var precis det han hade behövt säga när grisskandalen rullades upp i höstas. Oavsett vad rättsmaskineriet kommer fram till. Djur som är friska och behandlas väl, producerar bättre. Ska Sverige vara det goda matlandet, kräver det inte bara ett växtvänligt näringsklimat utan också en god djurhållning. Annars smakar det inte gott.