Allt prat om att välja rätt program som passar just en själv till gymnasiet stressar mig mer än vad jag egentligen orkar med. Vad händer om man inte vet vad man vill göra när man blir äldre? Om inget program lockar en så mycket?
Det här vet jag: att jag inte har någon aning om vad jag ska välja och det är bara en termin kvar för oss som går i åttan tills vi ska välja. Jag vet inte tillräckligt mycket om de olika linjerna för att veta vart jag vill gå. Det är ju trots allt mitt fel att jag inte har läst på om dem, men när flera av mina vänner redan vet vart de vill gå känns det som om jag också borde veta det.
Vår studievägsledare i vår skola har varit inne i vår klass och snackat om gymnasiet en del och vi har fått se en film om de olika programmen för att göra det lättare för oss att välja sen när det bli dags. Har det hjälpt något då? Jo lite faktiskt, nu vet jag vilka program jag inte ska välja i alla fall. Jag vill vara 100 procent säker på att jag väljer rätt linje för jag har ingen lust att byta linje ifall det inte känns rätt. Hur ska man veta vilket program som passar? Räcker det verkligen med att läsa om de olika programmen? I själva verket bör jag inte vara så stressad då det är ett tag kvar men när föräldrarna, kompisar och främst lärare har det som favorit ämne att prata om kan jag inte hjälpa att stressa upp mig själv mer än vad som är nödvändigt.
Trots det svåra beslutet längtar jag faktiskt lite tills det är dags att börja i gymnasiet, att få ta större och mer ansvar för mina studier och att komma in i vuxen världen lite mer.
Nicole Bechara