!I Sverige betyder lång utbildning ofta höga studielån och att en större andel av lönen går till skatt. Opinonen för så kallad platt skatt är svag i väljarkåren. Sådana förslag överlever sällan i kampen om marginalväljarna mellan höger och vänster. Ramarna för det progressivt beskattande folkhemmet sitter djupt rotade.
Ändå poppar tankarna på ett skattesystem där alla betalar samma andel av sin inkomst i skatt då och då upp i debatten. Kanske finns där ett större stöd för detta, om Jante kan läggas åt sidan. I princip är ju redan kommun- och landstingsskatten lika för alla.
När arbetsgivarorganisationen Almega prövade frågan via en opinionsmätning svarade fyra av tio att de kunde tänka sig proportionell beskattning före progressiv. Något mer än hälften föredrog den nuvarande modellen. Resultatet bör förstås tolkas med försiktighet.
Rättvisan i att beskatta högkvalificerad utbildning och hett efterfrågade spetskunskaper hårdast tål utan tvivel att diskuteras. Principiella resonemang må vara befriade från alla konsekvenser, men det är inte givet att proportionell skatt skulle ge sämre intäkter än progressiv. Plattare kan visa sig vassare, men förslagen vinner inga val. Annars hade MUF-basen Erik Bengtzboes utspel om platt skatt för alla inte mötts av ett så talande ointresse från moderpartiets sida.
Nog för att Centerpartiet också utmanar, men man går inte lika långt som MUF. I det nya idéprogrammet talas om en "plattare" skatt. Bara genom att avskaffa värnskatten och höja brytpunkten för statlig skatt skulle det kunna åstadkommas. Det vore inga radikala förändringar. Sett till Almegas siffror kan det finnas många sympatiserande väljare potentiellt sett – inte minst inom den växande kunskapsintensiva sektorn. En gissning är att många av dessa också har studielån som i dag slukar mycket av nettot från varje löneförhöjning.