Livsviktig forskning
Jag blev både arg och ledsen över din insändare samtidigt förstår jag, du är för ung för att kunna sätta in dig i situationen vad det innebär att drabbas av bröstcancer.
Det är självklart att vi ska hjälpa de nödställda i världen som drabbas av katastrofer, men vi kan inte sätta de här två så viktiga sakerna mot varandra. Vad som gjorde mig verkligen upprörd var att staten satsar årligen hela 9 miljarder kronor på försvaret. Kunde inte de pengarna användas på ett bättre sätt än att satsa på krigsmaterial?
Att drabbas av bröstcancer handlar inte om att bara ta bort ett bröst, som du uttrycker det. Även om man får god prognos vid operationen, så måste man genomgå tuffa cellgifts- och strålbehandlingar efteråt, eventuellt äta mediciner i många år med starka biverkningar. Och det är inte alls ovanligt med återfall.
Själv var jag 36 år gammal när jag fick bröstcancer, ca 20 år sedan. Min dotter var då 15 och min son 10 år gamla. Det var inte lätt vare sig för mig eller min familj. För oss var det inte bara att ta bort ett bröst, det var mycket mer än så, både fysiskt och psykiskt lidande.
Efter några friska år fick jag återfall, det visade sig att jag hade skelettmetastaser. I 13 år har jag nu kämpat mot dessa metastaser, fått tuffa behandlingar med jämna mellanrum. Och tack vare forskningen har det hela tiden kommit fram nya mediciner, som gjort att jag har överlevt. Jag har fått leva med min familj, uppleva barnens student, bröllop, barnbarn och så vidare. Jag, min familj och många, många fler med mig är enormt tacksamma över att det bedrivs bröstcancerforskning, som ger oss hopp om liv och bättre hälsa trots återfall.
Varje år får ca 6 500 kvinnor beskedet bröstcancer och tyvärr kryper det ner i åldrarna, yngre och yngre drabbas och man vet inte varför. Det krävs forskning även för detta och det kostar pengar, därför har man startat Rosa bandets oktoberkampanj, fokusering på bröstcancer med insamlingsgala för att kunna fortsätta detta viktiga forskningsarbete.
Jag tycker att vi ska stödja bröstcancerforskningen, den räddar liv på våra nära och kära. Du som ung kvinna borde verkligen tänka på hur viktigt det här är, för det kan även drabba dig. Det kan vara en personlig katastrof att drabbas av bröstcancer.
Det är klart att vi ska hjälpa de behövande långt bort, men jag tycker inte vi behöver göra det på bekostnad av dem som behöver hjälp här hemma. Det ena utesluter inte det andra. Alla är lika viktiga.
Survivor
Så jobbar vi med nyheter