Lokalpatriot med stor kunskap om bygden
Sive Karlsson är född och uppväxt på det som kallas Hedlandet på östra sidan om sjön Klämmingen i Gnesta. 85 år senare bor han fortfarande kvar tillsammans med sin fru Aase.
Sive kan räkna tillbaka fyra eller fem generationer på sin farmors sida som har bott i samma trakt. Och han har aldrig lockats av att bo någon annanstans.
Jag är för mycket lokalpatriot för det, eller om det heter byfåne, säger han med glimten i ögat.
Egentligen är han skogsarbetare, men han har också skrivit mycket. Ett par böcker har det blivit och så skrev han under en lång period för SN.
Jag hade kontakt med Folke Gerdtman som var lokalredaktör i Gnesta och han sa till mig att skriva om bygden som jag kände väl till. Men det var på Folkhögskolan som de först sa till mig att skriva, för de tyckte att jag skrev bra.
Som liten rodde han till skolan på andra sidan Klämmingen. På den tiden fanns inte Klövetbron. Hedlandet var mest ödemark då, berättar han. Alla som bodde där var beroende av att ta sig över sjön för att komma till skolan, kyrkan och handelsboden.
På vintrarna promenerade de över isen.
Tidigare var jag isexpert, men jag har slutat med det, berättar han.
Två gånger har jag gått genom isen, senaste gången var förra året när jag gick med en kompis på en skogssjö. Det var tur att han hade livlina med sig.
Efter pensionen har Sive fortsatt sitt engagemang för bygden. Han har varit engagerad i Östra Sörmlands gruvförening. Ännu är han med i Gåsinge-Dillnäs hembygdsförening, även om han har hoppat av ordförandeskapet som han innehade i 22 år.
Han tycker att det är roligt även om han är aningen besviken på dagens ungdom.
För 2030 år sedan gick det att samla ihop frivilligt folk för att arbeta, men det går sannerligen inte nu.
Så jobbar vi med nyheter