Lön, kön och myndighetschefer

Övrigt2012-10-25 05:00

Ingen kan ha undgått de krumbukter som EU-kommissionen har utfört i försöket att införa könskvotering för bolagsstyrelser i unionen. Problemet med kvotering är enkelt sagt att fokus läggs på att räkna huvuden, kompetens och förmåga blir underordnat. Det är ett reellt problem att kvinnors expertkunskaper ofta underskattas av marknaden. För all del kan det också vara så att kompetenta kvinnor underskattar sig själva, medan män i samma situation har en större självbild – och att stora självbilder förenas tajta nätverk. Kampen för mer jämställda karriärvägar i fri konkurrens har haft begränsad framgång. Kostymerna fyller styrelserummen i privat sektor och inom myndigheterna går högsta lönen ned när chefen är en kvinna (SvD 24/10).

Åtta av de bäst betalda myndighetscheferna i landet är män. Bara två är kvinnor. Män dominerar de högsta positionerna i myndigheter med relativt höga lönelägen. En av få kvinnor som i sammanhanget tjänar bra är Angeles Bermudez Svankvist. Hon är generaldirektör för Arbetsförmedlingen – och det är ingen post man sitter bekvämt på. Prognosen är stadig storm och ständig turbulens.

Underskattas annars kvinnors kompetens och konkurrenskraft på ledarskapsmarknaden när de tar över kvalificerade myndighetsuppdrag? Ja, sannolikt. Påståendet att när ett yrke får en ökande andel kvinnor urholkas lönenivåerna, känns också befogat.

Kvinnor på ledande positioner får sannerligen inte mindre negativ uppmärksamhet än män för vad de tjänar. Slentriandebatten lider ingen brist på röster som kräver lägre löner för höga chefer. Men fler och starkare krafter borde se det som en framgång varje gång en kvinna kvalificerar sig för en tung myndighetspost och ser till att få riktigt bra betalt för det hon gör. Långsiktigt tjänar vi alla på om det blir en nyckel till att bryta gamla ingrodda strukturer, utan tvångsmedel som kvotering.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om