Maffia i Tystbergarevy
På lördag är det premiär för cabarevyn i Tystberga. Namnet på uppsättningen, Pronto Italia, tyder på att det kan vara en del maffiosos inblandade i föreställningen. Årets cabarevy är den femtonde upplagan och repetitionerna är i full gång.
Vi hinner nog bli färdiga i tid, säger Johnny Larsson, revypappa, och skrattar.
Det är han som skriver de flesta texterna och det är också han som drog i gång det hela för drygt femton år sedan. Det som började som en vanlig revy med biosittning är nu ett mycket större projekt.
Totalt är det nästan ett tjugotal personer som visar sig på scenen.
Drygt lika många ser till att gästerna får mat och dryck under föreställningen.
För cabarevy i Tystberga innebär trerätters middag med tillhörande dryck och underhållning i tre akter. Mat för 120 personer per sittning och 16 föreställningar väntar.
Liksom tidigare år är det ett tema på föreställningen och den här gången är det Italien som gäller. Hela andra akten ägnas åt en familjs liv på en restaurang i Rom, och italienska schlagers blandas med maffians härjningar och sega söner som inte flyttar hemifrån förrän de är drygt trettio år fyllda.
Första och andra akten bjuder på mer traditionella revynummer.
Och nu börjar det sitta. Repetitionerna har pågått sedan ett par veckor tillbaka.
Det är väldigt samtrimmat efter alla dessa år. Alla vet vad de ska göra så det sköter sig lite av sig självt, säger Johnny Larsson.
En av dem som har varit med från början är Knut Ohlsson, 72. Han gillar att sprida glädje.
Under repetitionerna är det inte speciellt skoj att stå och dra sina monologer. Att prata ut i ett mörker, och de få som är där har redan hört det man säger flera gånger. Det är faktiskt ganska tråkigt.
Men när man kommit så långt att publiken är där och man får dem att skratta det är belöningen för allt slit.
Knut var med och spelade lokalrevy i Tystberga redan på 1940-talet. Då var det idrottsföreningen som fixade föreställningarna.
Fast då var det annorlunda. Vi repeterade hemma hos varandra några gånger, sedan spikade vi upp kulisserna och körde en föreställning. Därefter var det bara att ta ner allt igen.
Brorsan Gösta, 79, (snart giftasvuxen, skrockar Knut), var också med på den tiden och har enligt lillebror alltid varit en riktig smörsångare. Nuförtiden ser han dock till att cabarevygänget får sitt kaffe bakom kulisserna.
Knut tycker väldigt mycket om sammanhållningen i gänget. Alla är med, både de som är väldigt unga och de som är lite äldre.
En som är med för första gången är nioåriga Josefin Axelsson. Hon erkänner att det är lite nervöst inför premiären på lördag. Och även om det varit repetitioner under flera kvällar försäkrar hon att hon hinner med skolarbetet också.
I varje föreställning är hon med i två nummer på scenen och spelar barn, som hon själv uttrycker det.
Men det är inte säkert att Josefin ska bli skådespelerska i framtiden, även om hon gillar både att dansa och sjunga.
Helst vill jag bli delfinskötare.
Efter lördagens premiär med dånande applåder och höga busvisslingar låter det kanske annorlunda.
Så jobbar vi med nyheter