Mäktig urskog lockade många till utflykt
Djupt inne i gammelskogen, bland döda träd och kraftig bark, finns ett alldeles speciellt liv. Under Daga-Härad Naturskyddsförenings utflykt till Lomsjöreservatet i söndags fick vandrarna uppleva en märkvärdig natur.
Han var glad över att så många hade intresserat sig och följde med på urskogsvandringen.
Men så bjöd också söndagen på ljuvligt höstväder för att gå i naturen.
På slingriga vägar, långt in i de mörka Ånhammarskogarna, hade många tagit sig för att uppleva det nya Lomsjöreservatet.
Till sin hjälp hade de Bo Westberg från länsstyrelsen, som guidade under vandringen.
I höga, gröna gummistövlar, Fjällrävenjackor och varma vantar trampade barn och vuxna i terrängen, gick över ett litet kalhygge, och fick till slut lön för mödan när de nådde in i urskogen.
Gamla vackra tallar ståtade högre än vad som gick att se, och tjockbarkade träd med sköldpaddsmönster fascinerade.
Det finns inte många såna här gamla träd i Sverige, i regel blir inte tallen mer än ungefär 100 år. Sedan avverkas den.
I naturreservatet har ingen skog rörts på över 100 år, och det är därför som länsstyrelsen beslutat att skydda vad som nu utvecklats till en gammal naturskog med barrträd. Bo Westman visade en stor ticka på en 300-årig tall.
Förr ansågs träden förstörda om ticka började växa i dem. Det här trädet är odugligt till virke. Men värdefullt i urskogsreservatet, sa Bo Westman.
Ett gäng från Vårdinges friluftsare gick med på turen. En rolig utflykt tyckte Jenny Pesonen, Lina Reiderstedt och Märta Embrink.
De hade lite draghjälp över stock och sten från hunden Äskas koppel.
När sällskapet stannade upp för att titta på en ticka eller lav, eller för att prata om den biologiska mångfalden, blev de lika otåliga som sin fyrfota vän.
Det är inte så roligt att stå still, vi gillar att röra på oss, sa de.
Susanne Berggren
Så jobbar vi med nyheter