Jag sitter och tittar på några av alla dessa Facebookuppdateringar gällande vad som har hänt just den här dagen för ett eller två år sedan. Jag ser sköna fikastunder i solskenet och snöfria omgivningar. Så är det INTE i år.
Med ett fortfarande djupfryst Nyköping sparkade fotbollen på hemmaplan i gång på allvar, även om alla matcher inte kunde spelas. Kolla exempelvis in kollega Widéns rapport från Bissarnas kryssande i hemmapremiären!
Men det är ändå länge sedan som vintern hänger sig kvar så här påtagligt – och nu hamnade sena inomhusturneringen Granqvist minne helt rätt. Roligt att höra glädjen från klubbar som division 7-gänget Västerljung i final och Bissarnas International med flyktingar var stolt semifinallag. Faktum är att Mustafa Hashimi i det laget har landslagsmeriter för Afghanistan, där futsal är grejen.
Jag var själv uppe i ett fantastiskt vackert Norra Garberg – rakt in i vildmarken vid sista Vasaloppskontrollen i Smågan – i helgen med bitvis nästan två meter snö för att hjälpa till att få två lag i Stafettvasan till Mora. Det är ett skidlopp med skön distans – och ett styrkeprov i logistik.
När Vasaloppsveckan väl fick vinter fanns det liksom ingen hejd på det. Jag har nu en gång för alla insett att det där inte är samma sport som jag höll på med i min ungdom och har satt upp som mål mot 2019 att jag ska lära mig staka uppför hela Lundbäcksbacken där eliten numera forsar stakande uppför i trögt nysnöföre. Tio gånger starkare och 20 kilo lättare och sedan lära sig att få in den där omtalade träffen tekniskt...det ska lyckas att hasa upp på något sätt.
Gnestakillen Jocke Olsson som ni mötte i Dagsform har gjort en imponerande resa i den nya sporten stakning. Det var bara en sak som inte stämde. Han sa att det inte gick att plocka in 200 placeringar längre. Det gick. Från 408 i Smågan till 208 i mål – inte illa av en gammal hockeylirare!