Målning med botten i det textila
Som en av grundarna i den populära 10-gruppen har Lotta Hagerman sin grund i det textila, något som märks på hennes måleri. Nu ställer hon ut sina mönsterrika verk på Galleri Sjöhästen i Nyköping.
Utbildningen i textil finns i grunden. 1970 grundade hon tillsammans med några andra formgivare 10-gruppen som lät trycka sina egna textilmönster och sålde tygerna i egen affär. Utsmyckningar gjordes i Stockholm, New York, Paris och på en rad andra platser.
Jag känner tydligt att jag har botten i det textila. Jag gillar stoffer, hur det ser ut, färgerna. . .
Men en längtan efter att satsa all energi på måleriet gjorde att hon lämnade 10-gruppen 1976.
Jag gillade det här med textil, men det var svårt att ställa ut. Jag kände också ibland att jag ville fördjupa mig i görandet. En oljemålning kan du göra i flera skikt, det går inte med textilen.
Medan många konstnärer arbetar med rummet är Lotta Hagerman intresserad av vad man kan få fram på en yta. Hon har svårt att beskriva sitt måleri, men säger att det är viktigt att göra något nytt, att börja om hela tiden.
Om det inte är gjort med tillräckligt engagemang så märks det. Det ska vara gjort med nya ögon. Jag tror att jag är ganska systematisk. Jag provar först på ett sätt, sen på ett annat.
Om man var riktigt nöjd skulle man kanske inte göra något mer. Jag är inte missnöjd med det jag har gjort tidigare, men man måste hela tiden sträva framåt.
Hon har oftast en ursprungsidé som kan komma från en bok, eller något hon har sett eller hört. Men det är sällan resultatet blir som ursprungsidén.
Om man fullföljer en plan tror jag att man tappar intresset och glöden. Om man bestämmer sig från början vad det ska bli. Det gäller att bara låta det gå i stället och så får det bli som det blir.
Det är mycket växtlighet i bilderna. Det är tydliga färger och former från naturen. Men hon säger att blommorna är där som en förevändning för att få göra just den formen. Den är inte blommorna i sig som lockar, utan den form och färg de har.
I bilderna finns något sagolikt, lekfullt och fantasirikt som återkommer från gång till annan. Det är dock något som Lotta Hagerman själv inte har lagt märke till.
Att det skulle vara sagolikt är ingenting jag har tänkt eller haft som tema. Det har bara blivit så. Oftast kan ju andra se sådant som jag själv inte har lagt märke till. Jag vet nämligen inte alltid vad det är jag har målat, eftersom att känslorna får styra när jag väl är i gång.
Listan på utställningar är lång. Hon har ställt ut på Galleri Sjöhästen en gång tidigare, 2001. Hon medverkade också i Konstfeminism, den vandringsutställning som har visats på Dunkers kulturhus i Helsingborg och som ska vidare till bland annat Liljevalchs i Stockhom, som SN hade en serie om i höstas. Men Lotta Hagerman anser sig inte ha något budskap med sin konst.
Jag agiterar inte med konsten. Konsten ska vara vacker och den ska kunna kicka i gång något hos betraktaren. Det är vad jag är ute efter.
Fotnot: Utställningen på Galleri Sjöhästen pågår till och med den 18 februari med vernissage i dag, lördag.
Så jobbar vi med nyheter