Män begår oftare brott än kvinnor

Det är sällan som det blir så mycket ståhej om en rapport innan den ens har presenterats. Brå, Brottsförebyggande rådet, har tagit fram statistik om brottsligheten bland personer födda utomlands. Det är tveksamt om den här rapporten har någon verklig relevans. Granskningen av register för skäligen misstänkta, säger att de som är födda utomlands har en högre risk att misstänkas för brott än personer födda i Sverige av svenskfödda föräldrar.
Syftet med rapporten är att presentera ett faktaunderlag, eftersom det är så många som i den allmänna debatten uttrycker bestämda åsikter om invandrares brottslighet. Ett annat skäl är att den förra studien är nästan 20 år gammal.

Men det är tveksamt om Brå-rapporten har bidragit till ökad klarhet. Den kan lika gärna ha förstärkt fördomarna. I stället för att lyfta fram etnisk bakgrund borde man framhålla att män frekventerar svenska fängelser i betydligt högre grad än kvinnor. En annan faktor är att svaga sociala band till samhället skapar frustration och allienation oavsett om du har svensk eller utländsk bakgrund. Och det är otvivelaktigt så att en person som inte har resurser att påverka sin egen situation, saknar ett jobb att gå till, eller har en utbildning som ingen vill ta vara på, har större benägenhet att begå brottsliga handlingar. Kort sagt, om du är fattig eller rik, gör det skillnad i brottsstatistiken. Samtliga dessa exempel har ett starkare statistiskt samband än just frågan var personer är födda.

Folkpartiets talesman i integrationsfrågor Mauricio Rojas, drar tyvärr inte alls dessa slutsatser. I en uppseendeväckande debattartikel i DN vill han i stället göra gällande att invandrare från vissa länder begår mer brott än andra, beroende på deras sociokulturella arv. Att kulturarvet skulle ha kriminologisk betydelse är inget som görs gällande i några undersökningar eller i någon annan forskning. Däremot kan man se att brottsligheten är något högre bland människor som kommer från länder med inbördeskrig och från fattiga länder, jämfört med de som kommer från västliga industriländer där levandsstandarden är som i Sverige.

Mauricio Rojas har själv chilensk bakgrund. Men det ger honom inte carte blanche, att påstå vad som helst. Det ligger nära till hands att tro att folkpartiet vill göra om tricket från valrörelsen 2002, med språktester för invandrare. Det är inte fel att våga diskutera svåra frågar men det finns en gräns där man blir anklagad för att flirta med främlingsfientliga grupper. Om Rojas verkligen tänker efter har han gått ett steg för långt.