Maria gör collage av verkligheten
Maria Luisa Perssons målningar går i fragmentens former. Människor med djuransikten, abstraktioner och feministisk frigörelse är återkommande teman. Nu ställer den brasilianskfödda konstnären ut sina collageartade målningar i Pelles Lusthus i Nyköping.
Att som ung kvinna vilja ägna sig åt konsten i Maria Luisa Perssons födelseort var ingenting som var helt i sin ordning för omgivningen. Men envishet och övertalning ledde henne till sin första utställning som 22-åring.
I dag bor hon i Höganäs i den konstnärstäta Kullabygden.
Hennes målningar är färgkraftiga verk där hon med humor och allvar återger sina betraktelser av sin omvärld.
Jag vill göra bilder som får en att tänka till, och jag använder mig av humorn för att lyckas med det, säger hon.
Jag vill inte göra sockersöt konst. Den får vara vacker, men den ska berätta något om mina erfarenheter och min tid på jorden.
Jag vill måla målningar som innehåller allvar och provokationer, något som stannar kvar. Något som betraktaren inte bara tittar på utan något som tvingar betraktaren att tänka själv.
Hon har format en egen målningsstil där hon utgår från små papperscollage som hon sedan drar upp till rejält format i sina oljemålningar.
Det är enkelt att måla idag. Allt finns tillgängligt, vem som helst kan köpa färg, penslar och duk och skapa något.
Tusentals miljoner människor målar över hela världen och det är fantastiskt. Men jag strävar efter att försöka skapa något som ingen annan har. När min konst utvecklades började jag använda collageteknik i stora oljemålningar och det är jag ganska ensam om, säger hon.
Collagen blir som ark lagda på varandra. På så sätt känns det även som att det ligger något dolt därunder, på de ark som man inte får se hela ytan av. Med sina tavlor kommenterar hon skeenden och beteenden.
Näringen till konsten får hon från vardagliga ting som tidningar och tv.
Inspiration hittar jag i fragment av min vardag. Jag utgår ifrån den värld vi lever i med industri- och datasamhället och försöker observera omvärlden.
En naken manskropp med rejäla muskler, och med ett vrålande babianansikte syns på en målning som gestaltar aggressionen och förstörelsen som kroppsfixeringen kan leda till i sin extrema form genom anabola steroider.
I dag är det som att hela den gladiatorkultur som fanns för 2 000 år sedan har kommit tillbaka, säger hon.
Även flera andra tavlor gestaltar ungas fixeringen vid kroppsideal.
Många unga är fångade i sina egna kroppar och i sin självcentrering, säger hon.
Maria Luisa Persson använder sig mycket av djurmotiv för att gestalta och parodiera mänskliga egenskaper i sina verk. I Stefans grepp har hon till exempel porträtterat sångaren Stefan Sundström krönt av ett tjurhuvud.
Jag upplever honom som machotypen, säger hon som förklaring till tjurhuvudet.
I en annan målning kommenterar hon den skandal i USA med katolska präster som visade sig vara pedofiler, där en man har fått ett muränahuvud.
Muränan är en ful fisk, så det passar väl, säger hon.
På Pelles lusthus kan man även se utvalda naturfotografier av fotografen Janne Höglund.
Utställningen pågår till och med den 13 augusti.
Så jobbar vi med nyheter