Mer kompetens bland alla kostymer

Det finns ingen naturlag som säger att allt ska delas 50/50 mellan könen. Men samhället förlorar stora tillgångar när kvinnor sätts på undantag i näringslivets toppskikt, oberoende av individuell kompetens. Det är tydlig en svaghet i samhällsstrukturen.
Men könskvotering i börsbolagsstyrelser är fortfarande inte aktuellt, enligt näringsminister Maud Olofsson (C). Resultaten av den norska lagstiftningen från 2004 förändrar inte hennes hållning i frågan ens en millimeter.
Det är rätt. Det handlar om hur vi anser att samhället ska utvecklas och förändras. Antingen ska jämställdhetsarbetet drivas igenom med tvingande detaljstyrande lagar. Eller så sker det genom att män och kanhända även kvinnor gör upp med fördomar och förändrar beteenden på eget bevåg. Det senare alternativet tar dock tid. Alla är inte lika snabba och alerta.
Maud Olofsson har en poäng när hon säger att om börsbolagens styrelser ska kvoteras, bör ett stort antal andra organisationer omfattas av samma regelverk. Vi talar om intresseorganisationer, fackförbund, idrottsföreningar och religiösa samfund med mera.
Politiken har till synes en inbyggd drift att detaljstyra sådant som borde gå att lösa utan tvångströjor. Att det tar tid att förändra attityder är ingen ursäkt för att ta till kvotering.
Lagstiftning är ett trubbigt verktyg som inte nödvändigtvis förändrar i själ och hjärta, det som det på ytan ser ut att påverka.
Visst kan det verka som om politikerna har visat ”handlingskraft” och påverkansmakt med en kvoteringslag. Men ingen är egentligen betjänt att bli inkvoterad i styrelser. Dit ska män och kvinnor få tillträde för att de är eller har förutsättningar att bli riktigt bra styrelseledamöter.
Staten kan föregå med gott exempel. Det har regeringen visat genom att ha helt jämställda styrelser i de statliga bolagen. Nästa steg är att höja andelen kvinnor över 35 procent bland styrelseordförandena. Det finns mer kompetens än så att ta vara på.