Miljarder på väg

Infrastrukturminister Åsa Torstensson (c) fick ärva en verklig huvudvärk från sin företrädare Ulrica Messing (s), ett kraftigt eftersatt underhåll av infrastrukturen. Kostnaden för detta är närmare 20 miljarder. Det är många gropiga och undermåliga vägar, det. Detta faktum gjorde att räkningen för den nya regeringens ambitioner för att göra en rejäl utveckling av vägar och järnvägar raskt tickade uppåt. Det kan delvis sätta regeringens agerande i turerna om Citybanan i Stockholm i slutet av förra året, i ett annat ljus.

När Åsa Torstensson kom till centerstämman så hade hon med sig ett löfte om en extra miljard till underhåll och upprustning av väg- och järnvägsnätet. Det är ett välbehövligt tillskott, men inte tillräckligt. Samtidigt är det en signal att allianspartierna ser behovet av stora tillskott till infrastrukturen och bejakar att utvecklingen måste innehålla både bättre vägar och järnvägar. Det skiljer den här regeringen från den förra.

Förväntningarna kommer dock att vara skyhöga på den infrastrukturpropostion som väntar nästa år. Att exempelvis Ostlänken finns med i denna som ett pilotprojekt inom ramen för offentligt/privat-samverkan, är högst sannolikt. Frågan är hur regeringen ska hantera de förväntningar som inte går att uppfylla.