Jag vill minnas att det var en Eminem-låt. Möjligtvis "Lose Yourself" från filmen "8 Mile", som vid tillfället haft biopremiär. Jag stod i duschen i mitt föräldrahem och fick, som det heter, feeling.
Eftersom ingen var hemma kände jag mig djärv och gav mig följaktligen på ett högljutt rap-solo. Det lät sannolikt vedervärdigt.
Jag hann väl med två-tre verser innan jag hörde tissel och tassel där utanför badrumsfönstret. Det var också här som jag insåg, till min förskräckelse, att badrumsfönstret stod öppet. Till historien hör att fönstret vetter ut mot närmsta grannen, knappt tio meter bort.
Halldörren öppnades och jag hörde mina föräldrar komma in i huset. Jag försökte övertyga mig själv om att ljudet från duschen kvävt min raptolkning, när det plötsligt knackade på badrumsdörren...
Begångna pinsamheter kan vara seglivade företeelser – det ligger i sakens natur. Den som gör bort sig blir inte sällan påmind om sitt klavertramp – i evigheter.
På S.N.U.S-sidan den här veckan bjuder ett antal ungdomar på pinsamma händelser som de gjort sig skyldiga till. En tröst mitt i skamkänslan är såklart att pinsamheter drabbar alla. Dessutom – det är ganska festligt ändå. Folk skrattar och sånt behöver vi mer av.
Vem som knackade på badrumsdörren? Det var farsan såklart.
– Vad fint du rappar min son, det tyckte grannarna också!
REPORTER tommy.johansson@sn.se 0155-767 45