Det kan visa sig vara mycket skattepengar för lite inflytande. Om vi nu ska lita på det som sades vid fullmäktigedebatten i måndags kväll.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet drev igenom fler möten och fler arvoden till en budgeterad kostnadsökning på drygt 700 000 kronor. Den totala ökningen lär sannolikt bli närmare miljonen.
Miljöpartiet får därmed nyinrättade vice ordförande-poster i kommunstyrelse och fyra nämnder.
Såväl nuvarande kommunalrådet Henric Sörblad (M), Ann-Sofie Lifvenhage (M) som nykomlingen Jonathan Olsson (M) ifrågasatte starkt behovet av förändringarna – och Alliansen hävdade att politiken måste ta ansvar för att vara kostnadseffektiv. Då svarade valberedningens ordförande Börje Johansson (S) att det inte längre skulle vara några beredningar eller ”slutna rum” där majoriteten förhandlar och knyter ihop den gemensamma politiken, en ordning som Alliansen lutat sig mot.
Alltså får vi utgå ifrån att majoritetsförhandlingarna ska ske i nämnderna – inför öppen ridå. Då kan Miljöpartiet sitta med Svarte Petter, alla arvoden till trots. De S-märkta ordförandena sätter dagordningen och MP på viceposten kan knappast sätta samarbetet på spel i varje ärende.
Tillträdande kommunalrådet Johan Rocklind (S) säger sig vilja ha ett lyssnande ledarskap med god samverkansanda inom majoriteten, men också i förhållande till Alliansen. Det är goda ambitioner. Men han får slipa på argumenten.
I ena andetaget hävdar han att totalt knappt 700 000 kronor på fyra år i gruppledararvoden fördelat på de fem minsta partierna är "fruktansvärt mycket pengar".
I nästa heter det att drygt 700 000 kronor extra per år för fyra specialsydda vice-poster till Miljöpartiet – utan skarpare krav på prestation än mötesdeltagande – är utveckling av demokrati och politisk styrning.