Missen glömd direkt idag är det guldjakt
Henrik Nilsson påstår så bestämt att man måste tro honom att finalmissen på K2 500 meter var h e l t glömd redan timmen efter den stenhårda semifinalen. Allt fokus låg redan på dagens finalkubbning över 1000 meter där Sverige och Norge är favoriter, Nya Zeeland outsider och där Henke även varnar lite för Italien.
Jag tycker att vi fick en bra start, men förlorade finalplatsen på en lite för dålig mittendel. Med Australien och Litauen i vår semi var det också en tuff lottning, de är inte direkt att leka med, säger Henrik.
Svenskarna hade varit trea och finalklara om det hade gällt den förvisso något udda sträckan 501 meter, eller om Spanien inte hade fått en fantomstart. Men bara en timme efter loppet hade besvikelsen redan bubblat ur kroppen tillsammans med mjölksyran.
Det är ganska lugnt. Det där med K2 500 meter är helt bortglömt nu. Det har vi lämnat bakom oss, menar Henrik Nilsson, som inte heller lät alltför deppad bara timmen efter målgången.
Och fanns det en realistisk medaljchans även på 500?
Jag tror trots allt det. Men vi hade behövt göra ett helt perfekt lopp från första metern. Gör man bara ett bra lopp är man helt borta så jämnt och tufft är det.
I dagens K1 1 000-lopp är emellertid Henrik och Markus förhandsfavoriter tillsammans med Norge.
Ser du någon annan utmanare än Nya Zeeland verkar inte italienarna vara ganska starkt på gång?
Jag och Markus har i alla fall inte räknat bort italienarna. Man vet aldrig var man har italienarna, som kan ha mörkat lite i försöken och definitivt kan vara med och slåss i finalen. Sedan vet jag inte, man tror ju alltid att det ser så jämnt ut, men sen när vi drar i gång blir det ju sällan så. Jag är lite osäker på var Tyskland står.
Men tyskarna kan man väl räkna bort?
Okej, säger du det, så gör vi det från och med nu då, skrattar Henrik Nilsson.
Ni såg grymt vassa ut i ert nya badkar till kanot i blåsten på försöken på K2 1 000. Är det en nackdel för er att det troligen blir stiltje i finalen?
Nja, så tänker vi inte, det är ju så det ska vara på en kanotfinal. Däremot kommer vi att välja badkaret även i finalen oavsett hur vattnet ser ut. Vi har bäst känsla i den.
Undertecknad träffade Henrik Nilsson i vintras när han satt och tänkte positiva tankar om OS-finalen bakom sin trista paddlingsmaskin.
Hur är de där tankarna dagen innan det smäller?
Det varierar faktiskt väldigt kraftigt. Ena minuten är jag pessimist. Andra minuten är allt uppåt. Man är ganska labil såhär dagen innan loppet.
Och hur tänker du när du sitter i kanoten 08.35 på fredag?
Jag kommer att vara nervös. Jag kommer att må väldigt illa. Men jag vet också att allt kommer att släppa när man gör det allra första draget. Då försvinner nästan alla tankar och precis all nervositet.
Bra det, för drygt tre minuter senare kan Henrik och Markus i bästa fall fylla sitt badkar med guld.
Så jobbar vi med nyheter