"Mitt liv slutade nÀr Rebecca dog"

SjÀlvmord Àr den vanligaste dödsorsaken bland unga personer i Äldern 15-29 Är. Katarina Jerlins dotter Rebecca skulle fylla 30, nÀr hon tog sitt liv för ett Är sedan. Idag kÀmpar Katarina Jerlin med att överleva sorgen och pekar pÄ flera brister som hon upplever inom vÄrden.

Övrigt2018-01-08 04:01

Årligen tar cirka 1100 mĂ€nniskor i Sverige sitt liv. Det Ă€r ungefĂ€r tre sjĂ€lvmord om dagen. Visserligen finns en positiv utveckling. Sedan 1980 har sjĂ€lvmordstalen i Sverige sjunkit för samtliga Ă„ldersgrupper, sĂ€rskilt bland Ă€ldre mĂ€n, men inte bland unga i Ă„ldern 15-24. DĂ€r kan varken en minskning eller en ökning under de senaste Ă„ren observeras, enligt FolkhĂ€lsomyndigheten.

Myndigheten konstaterar att suicid, eller sjÀlvmord, Àr ett betydande folkhÀlsoproblem i Sverige, liksom i övriga vÀrlden.

I Sverige, liksom i andra höginkomstlÀnder, Àr sjÀlvmordstalen tvÄ till tre gÄnger högre bland mÀn Àn bland kvinnor. Av dem som tar sitt liv Àr majoriteten, cirka 70 procent, mÀn och de flesta fallen av suicid sker bland medelÄlders och Àldre mÀn. Men det Àr ocksÄ den vanligaste dödsorsaken bland unga personer mellan 15 och 29 Är.

Katarina Jerlin hoppas pÄ en större öppenhet och mer kunskap om sjÀlvmord i framtiden.

‒Vi mĂ„ste prata mer öppet, men folk Ă€r obekvĂ€ma, man vet inte vad man ska sĂ€ga, sĂ€ger hon.

Det finns ocksÄ en sak som hon tycker Àr vÀldigt viktig att förmedla kring sjÀlvmord.

‒De som tar sitt liv vill inte dö. De orkar inte leva. De ser ingen annan utvĂ€g. Men hjĂ€lp borde finnas att fĂ„ om samhĂ€llet tog sitt ansvar med en strĂ€van om en nollvision.

För Katarina Jerlins dotter prÀglades tonÄren av Ängest som till slut blev övermÀktig. I samband med att Rebecca flyttade hemifrÄn i 18-ÄrsÄldern sökte hon hjÀlp i Sörmland men Katarina Jerlin beskriver vÀgen genom vÄrden som krÄnglig och med ett ointresse för att stÀlla en eventuell diagnos med pÄföljande behandling.

Rebecca flyttade sÄ smÄningom till Stockholm dÀr hon hoppades pÄ bÀttre vÄrd, men problemen fortsatte dÀr.

Katarina Jerlin som under alla Är försökte stötta sin dotter och kÀmpade för att fÄ rÀtt stöd för henne, lever med en stor sorg.

‒Det var sĂ„ onödigt. Rebecca var en vacker, smart och snĂ€ll mĂ€nniska. NĂ€r Rebecca gick bort var jag sjĂ€lv nyopererad och hade ont. Jag hade inte samma tentakler som i vanliga fall. Jag sĂ„g att Rebecca mĂ„dde dĂ„ligt men inte att hon var sĂ„ nĂ€ra bristningsgrĂ€nsen.

Men Katarina Jerlin kÀnner ocksÄ en stor frustration över att inte ha blivit lyssnad pÄ ordentligt och över att hon inte fick vara delaktig i dotterns vÄrd, trots att det gÄr, enligt hÀlso- och sjukvÄrdslagen.

‒Rebecca hade sagt att jag fick delta fullt ut i hennes vĂ„rd för att kunna stötta henne. Men det Ă€r omöjligt att fĂ„ delta. VĂ„rden hĂ€nvisar hela tiden till sekretessen oavsett om man vill delta eller bestĂ€lla tid. En anhörig kan ha jĂ€ttestor del i tillfrisknandet nĂ€r nĂ„gon mĂ„r dĂ„ligt. Det finns tillfĂ€llen i livet dĂ„ man inte orkar sjĂ€lv.

Katarina Jerlin Àr ocksÄ kritisk mot det stöd som finns för efterlevande. Idag har hon hittat ett gott stöd hos sin arbetsgivare och hjÀlp för sin sorg hos anhörigorganisationen Spes i Sörmland (Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd). Men hon menar att det inte borde ligga pÄ ideella organisationer att kurera anhöriga.

‒Spes var det enda jag kunde försöka kurera mig med. Det Ă€r jĂ€ttebra, men den vĂ„rdcentral jag hade nĂ€rmast nĂ€r det hĂ€nde hade inte ens en kurator. Det borde finnas en psykolog pĂ„ alla vĂ„rdcentraler. Som anhörig Ă€r man hĂ„rt drabbad utan skyddsnĂ€t. SjĂ€lvmordsrisken Ă€r ocksĂ„ hög hos anhöriga som förlorat nĂ„gon, jag tror inte vĂ„rden har den kunskapen.

[fakta nr="2"]

Katarina Jerlin beskriver att hon i dag fortfarande kÀmpar för att leva vidare men att hon vÀldigt gÀrna vill prata om det som hÀnde Rebecca.

‒Jag vet faktiskt inte hur jag mĂ„r om jag ska vara Ă€rlig. Jag slutade leva nĂ€r Rebecca gick bort. FrĂ„n början var det bara dĂ„liga dagar, i dag klarar jag av att hĂ„lla isĂ€r saker lĂ€ttare. Ilska Ă€r en stor del av sorgearbetet. Det kĂ€nns som att man drunknar och blir ledsen och hĂ„ller kvar vid ilskan sĂ„ lĂ€nge det finns saker som behöver utrĂ€ttas. Jag försöker leva för Rebeccas brors skull och jag hoppas att jag kan bidra sjĂ€lv genom Spes i framtiden och hjĂ€lpa andra genom att sjĂ€lv bli kontaktperson.

SjÀlvmordstalen sjunker mest bland Àldre

I Sverige avled totalt 1 171 personer (15 Ă„r eller Ă€ldre) i suicid 2015. Av dem var 72 procent mĂ€n. I Ă„ldersgruppen 30–44 Ă„r var antalet suicid 15 per 100 000 Ă„r 2006.

Antalet minskade till 12 per 100 000 Är 2015, vilket motsvarar en minskning med 8,6 procent.

Suicid Àr vanligare bland personer med förgymnasial och gymnasial utbildning och Àr mindre vanligt bland personer med eftergymnasial utbildning.

PĂ„ regional nivĂ„ förekommer stora skillnader i mellan lĂ€nen, suicidantalet varierar i genomsnitt mellan 21 och 10 per 100 000 invĂ„nare för Ă„ren 2011–2015.

Enligt VÀrldshÀlsoorganisationen, WHO, avlider drygt 800 000 mÀnniskor i vÀrlden av suicid varje Är, vilket motsvarar 11 suicid per 100 000 invÄnare.

I Sverige har suicidtalen minskat sedan 1980-talet, men fortfarande intrÀffar fler Àn 1 000 fall av suicid per Är. DÀrutöver tillkommer Ärligen knappt 400 dödsfall dÀr det funnits misstanke om suicid, men dÀr suicidavsikten inte har kunnat styrkas.

Sett över tid har suicidtalet sjunkit mest bland de Àldsta, sÀrskilt bland mÀnnen. Antalet suicid bland mÀn var knappt 16 per 100 000 invÄnare under 2016 jÀmfört med nÀstan 26 Är 1987. Motsvarande siffror för kvinnor Àr knappt 11 respektive drygt 7.

KÀlla: FolkhÀlsomyndigheten

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!