Mjuk nedläggning

!Sedan 2001 har grundskolan i Nyköpings kommun fått 1091 färre elever. Tappet inför 2008 års budgetår är 148 elever. Det innebär att även om kommunen satsar mer pengar per elev än tidigare, den så kallade elevpengen, så måste den ändå se över hur skolornas lokaler används och om de används kostnadseffektivt. Därför har det varit en hel del diskussioner och debatt kring de olika förslagen i den lokalutredning som Barn- och utbildningsnämnden beställde och som tjänstemannasidan levererade.
Det började med debatten i Lästringe, om skolans fortlevnad. Där kunde nämndens ordförande Veronica Andersson (kd) och landsbygdsutvecklingsansvariga kommunalrådet Annika Karlsson (c) lämna ett tydligt besked om att en nedläggning inte skulle komma på tal.

Andra föreslagna förändringar har varit en bussning av barn från skolan i Vrena till Stigtomta, likaså en bussning av skolbarn från Råby samt en nedläggning av Östra skolans högstadium.
När majoriteten nu sätter ned foten står det klart att landsbygdens skolor värnas. Såväl Råbybarnen som Vrenabarnen slipper att bussas tidigare. Eftersom Nyköpingsalliansen har ambitiösa mål för landsbygdsutvecklingen i nära samverkan med bygden skulle det rimma illa att nu stänga skolor och bussa barnen därifrån. Skolornas framtid hänger på befolkningsutvecklingen. I såväl Råby som i Vrena finns möjligheter att locka till nyinflyttning och nyföretagande.
Östra skolans högstadium försvinner däremot.
I stället tillkommer två nya förskoleavdelningar som är nödvändiga för att klara den stora tillströmningen av barn i behov av förskoleplats. I förskolan ökar antalet elever, i grundskolan minskar det.
Eleverna som redan går på Östra skolan får gå färdigt sina högstadieår, men det tillkommer inga nya årskullar. Det blir en mjuk nedläggning eller nedtrappning, vilket inte behöver vara det optimala för de unga som i nian om två år blir tämligen ensamma i skolmiljön. Men som ett sätt att möta föräldrarnas och elevernas frågor är det ett pedagogiskt val från skolpolitikernas och verksamhetsledningens sida.
Vi ser också en politisk markering i synen på kommunens skollokaler. Gränserna suddas ut mellan förskola och grundskola. Behoven ska styra vad lokalerna används till, inte om dessa för tillfället är förskoleanpassade eller inte. På så vis ska det kunna gå lättare att möta ökande respektive minskande elevantal i framtiden.