Mod i dag ger betalt i morgon

Genom en serie kloka beslut och tillväxtreformer har Sverige sett till att komma ur den stängda ekonomins bakgård. Det har skapat möjligheter att möta påfrestningarna i världsekonomin smidigare än många andra europeiska stater. Resonemanget återfinns i en nyutkommen bok och en debattartikel av forskarna Magnus Henrekson och Andreas Bergh (DN 30/1).
Nycklarna till svensk ekonomis framgångar är tre, menar de. Det är inflationsbekämpning. Det är öppenhet mot omvärlden, för konkurrens och export. Det är bantad stat och sänkt skattetryck.
Skattereformen i början av 1990-talet var en första grundpelare, en oberoende riksbank likaså.
Krisuppgörelserna mellan Socialdemokraterna och Centerpartiet på mitten av samma årtionde saknade populistiska drag men var ansvarsfullt doserade åtgärder. Den svenska modellen sattes på bantningskur, därför lyfte den. Alliansregeringen har stärkt utvecklingen, bland annat genom att minska skattetrycket.
Det viktigaste budskapet från Henrekson och Bergh är att framtidens framgångar grundläggs genom reformer i dag. Det är också den tydligaste kritiken riktad mot regeringen. Alliansen har på ett klokt sätt vårdat och utvecklat svensk ekonomi, inte minst under de senaste kriserna.
De politiska alternativen, främst det rödgröna, hade fler mindre ansvarsfulla komponenter. Det krävs mer. Reformerna måste fortsätta. Henrekson och Bergh pekar på på arbetsmarknaden och skattesystemet. Den ekonomiska friheten har ökat sedan 1990, dessutom har det genomförts reformer som gjort det mer lönsamt att arbeta, utbilda sig och driva företag. Det är en framgångsrik väg att färdas på.
Medborgarna lever glädjande nog allt längre. Det gör att god omvårdnad och omsorg om fler jämfört med i dag ska betalas av den arbetsföra delen av befolkningen om 20 år. Kostnadseffektiva insatser måste gå hand i hand med kvalitets-, hållbarhets- och sociala krav.
Arbetslinjen kräver att låsningar på arbetsmarknaden bryts och tillväxthämmande skatter och regleringar tas bort. Ju förr desto bättre.