!EU-kommissionären Cecilia Malmström knuffades åt sidan. EU:s justitieministrar gav i stället medlemsländerna utvidgad rätt att stänga gränser mot andra EU-stater. I samma andetag kompromissade de med unionens själ och hjärta.
I bakgrunden finns bland annat ett bråk mellan Frankrike och Italien om ett antal tunisiska migranter och en kritik mot Greklands yttre gränskontroller.
Ett steg framåt, säger justitieminister Beatrice Ask (M).
EU:s fria rörlighet måste skyddas från tillfälliga inrikespolitiska påtryckningar, kontrar EU-kommissionär Cecilia Malmström (DN 8/6). Perspektiven skiftar. Det var inte länge sedan de två ingick i samma regering.
Den europeiska unionen bygger på gemensamma löften om att montera ned gränshinder och verka för fri rörlighet för medborgare, varor och tjänster. Gamla konflikter byggda på gränser eller tullar ska inte längre riskera att leda Europa in i nya blodiga konflikter, krig som föröder generationer och samhällen. Genom rörlighet och handel ger vi oss själva chansen att närma oss våra grannar utan att vifta med pass eller visa.
Malmström hade förslagit att länderna kunde stänga sina gränser under max fem dagar, som ett sätt att kunna hantera tillfälliga bekymmer, EU:s justitieministrar dubblade i stället den tiden och lade till fler möjliga inskränkningar i de öppna gränsernas Europa. På papperet kan rätten till tillfälliga gränskontroller under en kortare tid vara småpotatis, en liten detalj i det stora hela. Men detaljer är ibland talande.
Det finns de som hävdar att andan i Europa går mot ett ökande mått av misstro, i spåren av den grekiska krisen och påfrestningarna på valutasamarbetet, förstärkt av valframgångar för främlingsfientliga krafter – i Grekland till och med för nazister. Ingen är betjänt av ett Europa som oftare ser motsättning än möjlighet. Det var inte på sådana grunder som kol- och stålunionen en gång formades.