Musiken ligger Anders varmt om hjärtat
Anders Ekborg har gjort många musikalroller genom åren, men aldrig någon egen skiva. När han nu gör en skiva blir det nästan som en musikal, med både bild och ljud, på en och samma skiva. Det är något helt nytt, berättar han stolt.
Skivan som kommer ut i november blir något helt nytt. På ena sidan en CD med musik, på den andra en dvd där filmen från inspelningen av låtarna visas.
Möjligheten har precis kommit till tillverkarna, det är bara David Bowie som har gjort det, alldeles nyligen, myser Anders Ekborg.
Ungefär hälften av låtarna är av favoritkompositören Riccardo Cocciante, översatta till svenska. Ett av spåren är en nykomposition av Björn och Benny, vilken spelades in i en studio i Prag tillsammans med en symfoniorkester.
Musiken ligger nära hjärtat för Anders Ekborg även om han inte började sjunga förrän på scenskolan. Hemma var det mer storebrorsan Dan Ekborg som höll låda, och Anders som var nästan paniskt blyg höll sig mer i bakgrunden. Men väl på scenskolan i Göteborg, på egna ben tog han ton och numera bäste vännen, gitarristen Bengt Magnusson, var den som uppmuntrade honom att använda rösten.
Du har en otrolig röst, du måste fortsätta sjunga, sa han. Det är tack vare honom jag gjorde det.
Det har blivit en hel del sång sedan dess, främst genom de många musikalroller han har gjort. Den roll som har varit störst del av hans liv är utan tvekan den som Karl-Oskar i Kristina från Duvemåla.
Vi spelade den i fyra och ett halvt år. Jag har gjort 2000 timmar som Karl-Oskar bara på scenen. Räknar du med repetitionstid och sånt blir det över det dubbla.
Han gillar musikal, eller musikteater som han säger, men är ingen sång- och dansman med spritt i benen. Det måste också få finnas, men har gör hellre det lite mer allvarliga och dramatiska.
Anders Ekborg har en lång cv. Musikaler blandas med teater, långfilmer och tv-produktioner. Men skådespelaryrket fick inte en chans förrän i 23-års åldern, då Dan Ekborg och Suzanne Reuter övertalade honom att ge det en chans och söka till scenskolan.
Han provade att vara statist på tv och sökte sen in till scenskolan. Rädslan att misslyckas var dock för stor, speciellt då både far (Lars Ekborg) och bror var skådespelare, och han vågade inte riktigt satsa allt.
Tänk om jag inte hade den talangen som det förväntades av mig, vad skulle jag göra då?
Efter några försök, när han väl vågade satsa kom han i alla fall in och i dag är han hyllad av både publik och kritiker. Men han läser aldrig några recensioner. Inte av högmod utan för att han helt enkelt är för känslig och snarare skulle hänga upp sig på det negativa i stället för att lära sig något av det.
Han figurerar inte heller så mycket i medierna, vilket är självvalt.
Jag har försökt att hålla mig undan så mycket som möjligt. Jag har inget behov av att vara känd och pratar bara när jag tycker att jag har något att prata om. Min uppväxt har nog fått mig att vara försiktigt med vad jag uttalar mig om.
Resten av sommaren fortsätter arbetet med skivan, och i höst gör han rollen som Judas i Jesus Christ Superstar på Maximteatern i Stockholm.
Efter det har han många tv- och filmprojekt på gång och om han får ihop almanackan kommer det bli mer av den varan i framtiden.
Men vad det blir kan jag inte berätta. Det är mycket hemligt, säger han och plirar med ögonen.
Så jobbar vi med nyheter