Mycket har hänt från"Hålån" till "Lill-Hulån"

Längdskidåkning är en av våra tuffare sporter. Det tar tid att härdas. När norska junioren Astrid Jacobsen lekte med förhandsfavoriterna Petra Majdic och Virpi Kuitunen på upploppet i damernas uppgörelse var det smått ofattbart starkt; ett bevis på att Norge fortsätter att producera kronprinsessor som snabbt tar sig in på seniornivå.
När Lina Anderssons vallning var ungefär lika bra som att typ skicka ut en nybörjare i fallande blötsnö helt under isen blev det herrarna som skulle hämta hem första VM-dagens medalj. Jag förstår att förbundskaptenen Inge Bråten njöt i fulla drag efteråt. Det var när han skuffade undan en halvkrasslig Thobias Fredriksson som det senaste kriget i det svenska herrlandslaget bröt ut. Nu tog reserven, Mats Larsson, ett bragdartat silver. Men när Bråten pratade om en personlig seger så borde förstås en kille med den formen vara given i en klassisk sprint. Bråten är pressad och är helt beroende av flera svenska VM-skrällar i Sapporo.
Mats Larsson fyller 27 i den månad där de flesta av våra skidkungar är födda, nämligen mars. Jag trodde själv att just den omständigheten skulle innebära en egen ljus skidåkarkarriär, men riktigt så lätt var det förstås inte.

Mats Larsson har varit en riktigt skaplig klassisk sprintåkare och blixtrat till på några startsträckor i stafetter. Men det där riktiga genombrottet kom inte förrän vid onsdags lunch svensk tid. Han hade form för att slå även Jens Arne Svartedal, men måste nog göra som norrmannen träna ännu lite mera på att bara råstaka. Eller snarare hacka som det handlar om numera. Hacka, hacka, hacka på skidor med minst lika bra glid som motståndarens. Annars är det kört.

Storyn blev inte sämre för att pappa "Hulån" var fyra i Sapporo-OS 1972. Om Gunnar "Hulån" Larsson var A-talangen som fick allt gratis i unga år så har Mats fått slita sig till silvermedaljen.
Mycket har hänt inom skidsporten. Inomhusstadion känns skumt. Men åter igen blev sprintskidåkning skön tv-underhållning. Grenen känns fullt etablerad. Allra roligast var det länge att se Emil Jönsson, en 21-åring från Årsunda i Gästrikland. Sedan tog Lill-Hulån över showen. Och Björn Lind visade att plötsligt tillräckligt bra form för att ordna medalj även i sprintstafetten.
Då kör han med en utvilad Peter Larsson. Det känns som att Ryssland kommer att ta den stafetten, men chansen finns till svenskt guld. På damsidan skulle ett brons vara en jätteframgång. Där bör finskorna ge låga odds och Norge vill säkert ha flera medaljer.