Namnsdagskalaset i funtimmersveckan
Johanna.
Pappa brukade gå upp tidigt och hissade flaggan, plockade sedan en sommarbukett med de underbaraste blommor från vår egen trädgård. Så kom mamma och pappa sjungande Ja må hon leva, blommorna överlämnades och även en
liten slant att köpa en strut karameller för.
Jag åkte överlycklig iväg till handshandelsboden i Sjösa för att genast omsätta dem.
Tyvärr finns denna bod med sin sillukt och träskor i taket inte längre kvar.
Lite längre fram på dagen hade vi kaffekalas för släkten, som bodde runt omkring mina föräldrars sommarnöje.
En gång fick jag en liten hembakad toscatårta det var något som kom ögonen att lysa då under krigsåren, då godsaker inte var så vanliga som nu.
Fast de gamla är borta sedan många år fortlever högtidsstunderna med fruntimmersveckans kaffekalas. Mamma brukade deklamera en vers, det hörde dagen till. Jag har den avskriven och så här lyder den:
Fredrik som är van vrider allra först på kran,
Sara fast i låren inte spar på lilla tåren,
Margareta då och då bjuder ut på pussar små,
Johanna praktisk kvinna även låter pipen rinna,
Magdalena ångerfull tömmer hela sin kastrull,
Emma och Kristina rosenknopp bjuder påtår jämte dopp,
Jakob stänger kranen gratis
mitt för Martas näsa.
Ingalill Margareta
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!