Våren är här – i alla fall enligt vissa vädertjänster. För den som tar sig en titt i min garderob skulle nämligen lätt kunna få för sig att det råder någon slags depression – nästan allt jag äger i klädväg är typ svart.
Det här för med sig vissa problem, särskilt dunkla mornar innan ögonen hunnit vakna till. Mmm, får se nu. Tänkte att just den svarta tröjan skulle kunna passa bra i dag. Rotar i lådorna. Svarta tajts, svarta linnen, fel svart topp, en gammal svart t-shirt, ett par svarta kjolar, ännu en svart tröja. Förutom att jag nästan aldrig hittar det jag letar efter, för den här sparsmakade färgskalan med sig att det ständigt råder något slags kaos i mina byrålådor. Svart är förresten inte ens klassat som en färg utan definieras mer som ett slags tillstånd där alla andra färger och pigment är frånvarande. Anledningen till att något verkar svart är just för att inga synliga färger kan reflekteras i det svarta.
Vet inte om det beror på dålig fantasi eller ren lathet att det blivit såhär. Men den här insikten är ju förstås bara för tråkig – särskilt så här års när vårsolen skoningslöst avslöjar skicket på de svarta plaggen. Svart är snyggt men urtvättade svarta plagg är bara för ledsamt.
Den här svarta trenden har hängt med ett tag men då och då försöker jag faktiskt bryta den. Det märks inte minst i min garderob, där det faktiskt hänger ett gäng färglada plagg. Eller vad sägs om en ryanairblå klänning från 2012, en alldeles för kort knallcerice klänning med blå rand, några blusar och skjortor i klatschiga färger som jag köpt i ett försök att bryta den här dystra vanan. Gemensamt för dessa plagg är att jag använder dom typ en gång. Sen är det nog liksom. Har även några riktigt frasiga partyklänningar som drömmer om att bli luftade, men i parmiddagsträsket kan ett glittrigt partyfodral ge helt fel signaler.
I dagens lördagsbilaga har SN-fotograferna Sandra Nordin och KG Z Fougstedt tagit pulsen på vårmodet i Nyköping. Vi presenterar även vårens måsten.
Själv har jag spanat in en ny vårjacka – svart förstås.