Naturkatastrof skapad av människan

Torkan på Afrikas horn skördar liv. Närmare elva miljoner människor ­behöver akut nödhjälp enligt FN. 3,7 miljoner ­somalier, närmare halva befolkningen, lever på svältgränsen. I skuggan av de norska terrorattentaten utspelas en av de värsta humanitära katastroferna i Afrika på decennier. Först nu börjar media vakna upp.
Tystnaden har varit skrämmande.

Övrigt2011-07-28 05:00

Varken svältkatastrofens omfattning eller dess utbrott har kommit som en överraskning. Efter tre år av dåliga regnperioder var svälten väntad. Allt kan dock inte skyllas på torkan. Liksom i de flesta andra svältkatastrofer i modern tid vilar skulden tungt på mänskliga händer.
Det brutala inbördeskriget i södra Somalia har inte bara inneburit död och förstörelse för de stridande parterna. Krig förbrukar resurser och kriget går alltid först. I stridens hetta prioriteras stridsdugliga soldater före svältande barn. Det är den bistra verkligheten.
Att odla blir hopplöst när förbipasserande militär kan förstöra eller äta grödorna.
Situationen förvärras ytterligare av att al-Shabaabrörelsen, som kontrollerar de värst hungerdrabbade områdena, har slängt ut biståndsorganisationer och förnekar svältkatastrofens existens. Huvudstaden Mogadishu präglas av våldsamheter men tvingas trots det ta emot tusentals flyktingar från landsbygden. Utanför kusten försvårar de somaliska piraterna importen.
Dessutom har grannlandet Kenya vägrat låta FN öppna sitt färdigbygga flyktingläger, Ifo två, av rädsla för större flyktingströmmar. Redan idag bor uppemot en halv miljon människor i det närbelägna Dadaablägret. För att komma dit krävs milslånga vandringar i torr terräng. Många flyktingar dör i den desperata vandringen.
Självklart vilar också en tung hand över västvärlden. Trots att FN varnat för katastrofen i över ett år saknas fortfarande pengar till det mest nödvändiga biståndsarbetet. Den mediala och politiska uppmärksamheten verkar bara kunna väckas av direktrapporteringar och ögonblicksbilder.
Världen borde reagerat tidigare.
Kontrasten mot tsunamin 2004, där biståndsorganisationer kämpade för att hitta sätt att göra av med de pengar som skänkts, kunde inte varit tydligare.
Att det nu krävs snabba biståndsinsatser är uppenbart. Samtidigt måste västvärlden våga tänka långsiktigt. Ekonomiskt stöd är inte tillräckligt när krigets fasor förstör möjligheterna till ett drägligt liv. Tvärtom riskerar konflikterna att förlängas.
Enbart en långvarig fred kan släcka Somalias hunger.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om