Norden allt viktigare i en globaliserad värld
Det nordiska samarbetet är pragmatiskt och okontroversiellt. Det finns utan tvekan ett stort värde i att parlamentariker och ministrar träffas regelbundet på nordisk bas. Men det engagerar inte många av de nordiska medborgarna. Norden har många gemensamma intressen och har sedan länge samarbetat för att underlätta fri rörlighet för människor och kultur. Hittills har samarbetet främst varit riktat inåt mot de egna länderna, och i väldigt liten utsträckning ut mot omvärlden. På senare år har dock Nordiska rådet fått ett betydelsefullt tillskott genom närvaron av baltiska parlamentariker från Estland, Lettland och Litauen.
När de nordiska länderna, utom Norge och Island, blev medlemmar i EU befarade många att det nordiska samarbetet snabbt skulle tyna bort. Så har det inte alls blivit. En växande samverkan sker exempelvis kring skatter, miljö- och alkoholpolitik. Men på andra områden visar de nordiska länderna tyvärr tecken på såväl passivitet som bristande fantasi.
Det borde vara en självklarhet att klart och tydligt etablera inte bara Norden och Östersjöregionen, utan hela Norra Europa som ett väl samlat ekonomiskt tillväxtområde. Nu dras allt mer av resurser och ekonomiska aktiviteter till Europas centrum till London, Paris och Milano, medan periferin sackar efter.
I Medelhavsområdet har man en motstrategi som engagerar både städer och regioner för att skapa ett flerkärnigt Europa. Men de nordiska regeringarna verkar inte vana vid att delta aktivt i en global konkurrens. Hittills har de i varje fall saknat både vilja och förmåga.
Norden borde titta på regioner som exempelvis Mälarregionen, äntligen samla sig till en bra tillväxtpolitik och sätta Östersjöregionen på kartan. I en mer globaliserad värld blir det regionala allt mer väsentligt. Och ju större EU blir desto mer betydelsefullt blir det nordiska samarbetet.
CH
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!