Nu ligger makten i elevernas händer

Förr kunde vi inte veta om skolan var bra eller dålig. Undervisningen var densamma i Nyköping och i Ragunda men ingen brydde sig om att mäta kvaliteten. Idag vet vi att det kan skilja mellan skolorna i en och samma kommun. Nu sätter varje skola upp mål och mäter prestationerna. Alla har en gemensam läroplan att följa men pedagogik och inriktning varierar stort. SN:s skolserie som avslutades i går har visat att skolan har förändrats från 70-talets korvstoppningsfabrik där alla skulle bli lika till en skola där varje elev uppmuntras att bli en självständigt tänkande individ. Skolan följer med sin tid.

Individen har på ett sätt blivit viktigare än kollektivet. Men mångfalden innebär samtidigt att varje skola strävar efter kollektiva värden. En förutsättning för trivsel och samhörighet är exempelvis att man kan samlas kring en gemensam värdegrund. Att individen utvecklas mer tillsammans med andra sätter också sin prägel på arbetssättet där gruppen har blivit allt viktigare för den enskilde elevens resultat.
Friskolorna är ett spännande inslag i utbildningsvärlden och har påskyndat nytänkandet i hela skolan. De ger ett innehåll till det fria skolvalet, som har stärkt elevernas ställning och skapat en positiv konkurrens mellan skolorna. När det följer en påse pengar med varje barn blir det inte mer arbete för lärarna utan mer resurser i skolan - och alla elever blir lika viktiga.

Hur kan någon vara emot en sådan utveckling? De styrande vänsterpartierna i Trosa, Gnesta och Oxelösund applåderar den i alla fall inte. I en minienkät frågade SN vad de socialdemokratiska kommunalråden i vårt utgivningsområde tycker om friskolor. Av den framgår att endast Göran Forssberg (s) i Nyköping är klart positiv. En inställning som delas av Daniel Portnoff (m) i Trosa, den ende borgerliga politikern i enkäten.

Egentligen är frågan fel ställd. Det är inte längre kommunpolitiker som Gerty Fexler-Höjer (v), som bara kan tänka sig skolor i kooperativ form - som bestämmer vilka skolor som ska få finnas. Nu ligger makten i elevernas och föräldrarnas händer. Som kommunpolitiker har man ett ansvar för att alla elever garanteras en god skolgång. Ersättningen till skolorna är likvärdig oavsett om eleven går i en friskola eller i en kommunal skola.
Det är lika beklämmande varje gång man hör en politiker uttala sig som om eleverna i friskolor vore en belastning för kommunen.