Nu prövas kraften i energiuppgörelsen

Det är ett ödets ironi att en minister från Centerpartiet behöver ta kärnkraftsbolagen i örat för att de producerar för lite el.
Men det finns likväl alla skäl att göra det.
Den svenska energipolitiken bygger på att flera energislag samverkar – särskilt när ­behoven är som störst.

Övrigt2010-02-27 05:00

Man skulle kunna misstänka att fler drivkrafter än energiproduktion bidrar till att bolagen inte har bråttom att få igång sina reaktorer. Då håller man uppe priset på el från andra energislag.
Å andra sidan, mer inhemskt producerad el hade kunnat ge större exportinkomster på den nordiska marknaden. Där är den svenska elproduktionen en tungt vägande pjäs – och har möjligheter att väga ännu tyngre med rätt utveckling.
Att näringsminister Maud Olofsson agerar med skärpa är naturligt. Onödigt höga energipriser försämrar konkurrenskraften gentemot omvärlden. De stora kärnkraftsägarna har inte haft tillräcklig kraft att följa tidtabeller och öka produktionen enligt plan – utan att tumma på säkerhetskraven. Detta är anmärkningsvärt.
Om vi bortser från prissituationen, finns det ett uppenbart PR-värde för kärnkraftsindustrin att vinna under en lång, kall snövinter. Det brukar ju varnas för vad som kommer att hända om kärnkraften snabbt skulle skrotas.
Men om kärnkraften nu inte kan visa sig göra en tydlig utbuds- och prisskillnad i smällkalla vintern, är den strategin svag.
I stället sprids bilden av ett energislag som inte klarar av att finnas där när behoven är som störst.
Ur detta perspektiv stärks oppositionens argument om att de svenska kärnkraftverken snabbt kan fasas ut, trots att ersättningselen inte bara lär hämtas ur sparade vattenmagasin utan också från kol- och kärnkraft i andra länder. För Centerpartiet som har accepterat att en snabb avveckling inte är samhällsekonomiskt vettig, blir priset högre för att ha tonat ned sin kärnkraftskritik.
Det finns alltså många skäl för näringsministern att kalla till möte med kraftbolagen. För trots allt handlar detta om ett energislag som är mycket svårt att ersätta med dagens förutsättningar. Den inhemska elproduktionen står på tre ben: vattenkraft, kärnkraft och förnyelsebar energi.  Alliansens energiuppgörelse utgår från detta faktum. Det gör att energipolitiken är både förutsägbar och långsiktig.
Men om frågan är hur energiförsörjningen lättare ska kunna säkras i smällkalla vintern, ger vinterns resultat inte intryck av att svaret är en större andel kärnkraft. Kärnkraftindustrin måste visa att den står pall för de produktionsförväntningar som finns, innan man tror sig kunna lova mer.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om