Sivert Eklöf sitter på en sjukhussäng och uppmanas att vicka på tårna. Det går bra. Han blir tillsagd att dra upp ena knät och rotera ut med benet åt ena sidan. Det går också bra. Att han i går låg på operationsbordet och fick en ny höftkula är svårt att tro nu.
Byte av höft- respektive knäled är ett av de vanligaste ingreppen, som ortopedkliniken vid Nyköpings lasarett genomför. Varje år utförs närmare 250 sådana operationer. För decennier sedan var det inte alls lika vanligt, men operationstekniken och materialen har blivit bättre.
– Förr fick man lida med smärtan dygnet om, säger Håkan Wallén, verksamhetschef på ortopedkliniken.
För Sivert Eklöf, Björnlunda, började en molande värk i höger höft i våras. Artros konstaterades. Artros kan beskrivas som en obalans av nedbrytning och uppbyggnad av ledbrosket.
– Det bara kom så här, säger han och illustrerar med att vända handflatan.
Under sin yrkesverksamma tid arbetade han många år som lastbilschaufför, vilket innebar hopp ut och in i lastbilen. Han kunde sova, men värken tilltog. För drygt två månader sedan fick han en tid till operation.
Varje år genomför ortopedkliniken närmare 1100 operationer, 40 procent är akuta – det kan röra sig om frakturer eller avslitna ledband i knäna efter idrottsutövning eller lårbensbrott efter fall hemma eller frakturer vid trafikolyckor.
Håkan Wallén och Sofia Sandström, verksamhetsutvecklare, tipsar om att förebygga eventuella frakturer, som kommer av fall. Förebygg genom träning, träna balansen och belasta skelettet, säger de.
På kliniken, som även har en mottagning dagtid, arbetar 60 personer. Antalet patientbesök är 13500 om året.
När det gäller planerade icke akuta operationer arbetar kliniken kontinuerligt med att förbättra förberedelser inför operation, operationsteknik samt smärtlindring efter operationen. Detta har lett till ökad patientnöjdhet, och även till kortare vårdtider utan påverkan på kvalitet eller komplikationer.
Men är det bara positivt med korta vårdtider? En studie från Umeå universitet visar att dödligheten bland patienter med höftfraktur ökar om vårdtiden är mindre än tio dygn. Specialistläkare Narine Hakopian vid ortopedkliniken i Nyköping förklarar att höftfrakturpatienter i grunden är sköra (äldre och multisjuka), men att ingen patient skrivs ut om de inte bedöms klara sig hemma.
En del patienter får lämna sjukhuset för återhämtning och rehabilitering vid särskilt boende, fortsätter hon och tillägger att det även finns studier som visar att längre vårdtider ökar risken för komplikationer (till exempel infektioner och blodproppar).
[fakta nr="1"]
Medelvårdtiden för kvinnor med höftfrakturer är i Sörmland 6,8 dygn för kvinnor och 7,6 dygn för män (i riket: 8,3 respektive 8,6).
Ortopedkliniken har bara en halv – åtta platser – egen vårdavdelning under helgerna på grund av sjuksköterskebrist
Så vad önskar ni av jultomten?
– Fler sjuksköterskor, vi har idag fem fast anställda, men har behov av ytterligare åtta till tio till vårdavdelningen. Vi kan bemanna med hjälp av timanställda och två, tre hyrsjuksköterskor. Vi siktar på att i framtiden klara oss utan hyrpersonal, svarar Sofia Sandström.
Förutom att upprätthålla sin yrkesskicklighet genom att operera och träffa många patienter gäller det också att hålla ett vakande öga på väderprognoserna. Prognoserna ger ofta en fingervisning om dagens arbete; halka – räkna med många fot- och handledsfrakturer. Det har blivit en vana att hålla koll på väderprognosen under vinterhalvåret, menar Håkan Wallén.
Sivert Eklöf ska åka hem. Han har fått ett träningsschema att förhålla sig till. Inga häftiga rörelser, enkel gymnastik, ta på sig strumpor med hjälpmedel, vänta i tre månader med att simma, använd krycka inledningsvis.
Han ser fram emot att slippa värken och kunna promenera igen.