— Det här blev riktigt bra, det blev en winwin-situation för oss.
Det säger Martina Hallström vars mark intill Kilaån i närheten av Ålberga var ett sorgebarn. Varje år svämmades den över hon har inte kunnat odla på den. Så när länsstyrelsen föreslog att hon skulle gräva ur delar av marken för att skapa en gäddyngelvåtmark hoppade hon på det direkt.
Marken har grävts ur och massorna lagts på bortre delen av åkern som med det har höjts tillräckligt mycket för att kunna odla på. Och resten av marken, som nu till stor del består av lerig åker, kommer att svämmas över i vår och gäddorna kommer att kunna komma dit och leka.
Riksdagsledamoten Roger Tiefensee (C) var en i en stor samling som deltog på invigningen.
— Det känns kallt ute i dag, men det är det inte. Det här är hett, sa han innan han knöt i hop två band i stället för att klippa ett band.
— Det här samarbetet mellan markägare, forskare och myndigheter är förenande.
Mycket av Kilaåprojektet som länsstyrelsen i Sörmland har drivit har gått ut på att samarbeta med markägare.
— Jag har samarbetat med en hel del markägare, det finns en krets som är intresserade och de har varit med från början. Sedan finns de andra som inte har varit intresserade alls, säger Ursula Zinko, som har hållit i projektet på länsstyrelsen.
Under åren har det skapats fosfordammar, för att fånga upp näringsämnen innan de rinner vidare ut mot Östersjön och som i stället kan återanvändas på marken. Det har skapats bättre miljöer för flera fiskar, exempelvis öring, lake och flodnejonöga. Även småfåglar gynnas av exempelvis våtmarker. Grus har lagts på botten på ett par ställen för att den tjockskaliga målarmusslan ska kunna trivas lite bättre. Flera våtmarker har också skapats och nu senast alltså den för gäddyngel.
Våtmarker har visat sig vara en bra plats för gäddyngel att växa på. Längs med kusten har många gäddyngel svultit ihjäl utan att man riktigt vet varför, berättar Nils Ljunggren från Sveriges sportfiskare och fiskevårdsförbund.
— Man har sett att många gäddor går upp i åar och leker i vattendrag, särskilt på översvämmade marker, så det här är en enkel åtgärd för att göra det lite bättre.
Ursula Zinko hoppas att markägare längs med ån fortsätter att ta egna initiativ, nu när projektet är avslutat.
— Vi har visat vad man kan göra, men det finns mer att göra.