Nya välfärdslösningar

När kommuner och landsting dras med stora underskott är det personal man måste dra in på. En undersökning som Ekot har gjort visar att nära hälften av kommunerna kommer att minska sin personal med cirka
2 000 personer under de närmaste åren. I verkligheten är situationen ännu besvärligare eftersom en del kommuner, som Nyköping, istället för att säga upp personal tillämpar mjukt anställningsstopp. Det innebär t ex att tjänster som försvinner i samband med de stora pensionsavgångarna, i framför allt äldreomsorgen, inte kommer att besättas igen.
Detta är bara en antydan om att kommunerna i framtiden kommer att stå för en allt mindre del av den service man erbjuder idag, tror många. Men det finns alternativ.

När kommunerna inte byggde ut daghemmen i tillräcklig takt tog föräldrar saken i egna händer och bildade föräldrakoopertiv, som motvilligt accepterades även i s-styrda kommuner. Under 90-talet såg det ut som om det var en barnomsorgsform på stark frammarsch. Föräldrarna kunde genom sina egna insatser sänka avgifterna samtidigt som de kunde påverka verksamheten. Kommunerna fick lägre barnomsorgskostnader och ett ökat föräldraengagemang på köpet.
Men när politikerna hade kommit ikapp sina egna vallöften och byggt ut den kommunala barnomsorgen ändrades bidragsreglerna så att de plötsligt missgynnade de föräldradriva daghemmen. I dag startas nästan inga nya föräldrakooperativ alls och nu står kommunerna där med byxorna nere.
Det är bra att man utgår ifrån att föräldrar faktiskt är intresserade av sina barn och att vi alla är angelägna om att de äldre får en värdig ålderdom. Idén att samverka för att hålla kostnaderna nere är genial men bygger på ömsesidig respekt mellan det offentliga och det privata. Genom att byga på det intresse och engagemang som finns hos nästan varje medborgare kan kavliteten i välfärden rent av bli ännu bättre. Det förutsätter att politikerna är öppna för annorlunda lösningar och släpper ifrån sig lite av den egna makten, utan att ta tillbaka den igen.